På Arlandaområdet vistas varje dag lika många människor som i en mindre stad och flygplatsen växer kraftigt. Inom ett par år kommer flygplatsens kapacitet fördubblas. Målet är att bli den största flygplatsen i norra Europa.

– Det kommer förmodligen att bli så också, och då kommer vi att behöva dubbelt så mycket personal mot vad vi har idag, säger Björn Arvill, chef på Arlanda lokalpolisområde.

Han berättar om ett framtids­scenario som är på väg att bli verklighet. När Arlanda flygplats expanderar ökas antalet passkurer till det dubbla. Snart införs också US pre-clearance, eller amerikansk gränskontroll på flygplatsen.

Artikelbild

| Byggarbetsplats. En del av Arlanda är just nu en byggarbetsplats.

Inom ett par år kommer 15 000 byggarbetare att jobba på Arlanda, med en lastbil med byggmaterial som åker in på området varje minut.

Arlanda flygplats är ett skyddsobjekt och har nationell betydelse. En stor del av kommunikationerna till och från Sverige sker här.

Björn Arvill berättar att det finns en ständig hotbild mot Sverige.

– Och det är klart att vi får lägga till ett plus i kanten om man sitter på ett skyddsobjekt, så om hotbilden i Sverige ligger på tre av fem, är det lite mer än tre (3+) på Arlanda.

Artikelbild

| Chefer. Björn Avril, och biträdande chefen Cajsa Volden. I november bildades polisområdet.

Arlanda lokalpolisområde har funnits sedan november 2016. Arlandapolisens syfte är att ge skydd till cirka 70 000 resenärer per dygn. Dessutom arbetar 20 000 människor här. Plus att det är ungefär 600 landningar och starter om dagen.

– Varje dag finns 100 000 människor på Arlanda. Som en stor svensk stad.

Artikelbild

| Arlandaflygplats. Här vistas varje dag redan 100 000 personer.

Räcker antalet poliser?

– Vi räcker till och sköter vårt grunduppdrag. Vi sköter gränskontrollen och säkerheten på flygplatsen. Men vi är beroende av hjälp från resten av regionen. Självklart skulle vi kunna vara flera.

Artikelbild

| Arlanda lokalpolisområdets kontor.

Största huvudvärken är att räcka till med allt de vill göra, enligt honom.

– Vi klarar vårt jobb, men det är ändå en huvudvärk att se till att vi klarar det.

Björn Arvill får av säkerhetsskäl inte berätta hur många anställda lokalpolisområdet har. Större delen av personalen jobbar på själva flygplatsen, på terminal 5 och terminal 2. De så kallade first line och second line har lokaler där.

– First line är de första som passagerarna träffar på. Det är själva gräns­kontrollen i kurarna. Second line är de som tar hand om personer som fångas upp i första ledet. De du träffar om du har gjort något fult. Det kan handla om förfalskade handlingar, look-alike som reser med någon annans pass, människosmugglare, och ensamresande barn.

Han berättar att det är Swedavia som sköter säkerhetskontrollen, men under polisens ledning.

Björn Arvill och jag sitter i en byggnad på tre våningar på Tullvägen nära själva flygplatsen. Där finns ledningscentral, kriminalavdelning, radiopoliser och även Swedavias skyddsvakter.

Det som tar mest tid och kraft är ärenden med falska handlingar och look-alikes, berättar han. Några växande problem är penningsmuggling och narkotikasmuggling, som de jobbar mot tillsammans med Tullverket. Stölder där internationella stöldligor är inblandade är ganska vanligt.

Arlandapolisen blir ofta glada när de lyckas rädda unga kvinnor och män som är på väg utomlands för att giftas bort mot sin vilja.

– Men det är inte kul att utvisa folk. Det ingår i jobbet att hjälpa till när någon ska kliva på planet. Det är inget roligt jobb.

Nyligen blev Björn Arvill JO-anmäld för att ha dragit tillbaka Arlandapolisen från Sigtuna kommun. Under en kort period var Arlandapolisen på plats i Märsta och Valsta på fredags- och lördagskvällar.

– Vi hade lite bättre med personal förut och då lät jag personal härifrån hjälpa Norrortspolisen. Men senare var vi tvungna att prioritera säkerheten på flygplatsen. Jag kan inte se att jag behöver bry mig om JO-anmälan, säger han.

Arlandapolisen har inte sysselsättningsproblem, trots att det ändå är ganska lugnt i vardagen.

– När det händer något så går det fort från lugnt till bråttom.