Mamma Madelaine Lyngbrant citerar språklagen paragraf 14: "Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket."

För att tillgodose barnet Chelseas behov vill hennes föräldrar att hon ska gå på Snäckbacken i Sollentuna, där det finns fler pedagoger och anställda som är döva och hörselskadade och kan teckenspråk. Men beskedet från Sigtuna kommun är tveksamt, enligt föräldrarna Dick och Madelaine Lyngbrant.

– Chelsea kan, enligt kommunen, gå integrerat på en förskola, Tallholma, som har en viss ljudanpassning och tecken som stöd. Men Chelsea behöver ju mycket mer än det. Hon behöver lära sig teckenspråk! Det är hennes rätt som medborgare.

Artikelbild

| Madelaine Lyngbrant med Chelsea.

Hon förklarar att tecken som stöd är för barn med downs syndrom eller med uttryckssvårigheter. Chelsea däremot är döv.

Idag har Chelsea ett hörhjälpmedel, ett cochleaimplantat (CI) som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger hörselskadade möjligheter att uppfatta ljud.

– Men det är ett hjälpmedel. Teckenspråket är viktigt. Det blir ju hennes modersmål, säger Madelaine.

När Sigtunabygden hälsar på hos familjen har Chelsea ett rosa huvudband, som håller hennes CI på plats. Men hon tar bort det hela tiden. Enligt mamman orkar Chelsea ha implantatet max två timmar om dagen.

Artikelbild

| Madelaine Lyngbrant med Chelsea.

Madelaines oro om Chelsea går på en förskola med hörande barn är att Chelsea hamnar sittade i ett hörn och inte kommunicerar med någon.

– Dessutom har Tallholma 17 barn per barngrupp, jämfört med Snäckbacken som endast har tio.

Artikelbild

| Madelaine Lyngbrant med barnen Chelsea och Damien.

Det finns andra småbarn, som är äldre än Chelsea och som har fått godkänt av Sigtuna kommun för att gå på Snäckbacken i Sollentuna för något år sedan.

– Att det nu inte känns lika självklart att få rätt till teckenspråk är fruktansvärt, säger hon.

Susana Olsson Casas, barn- och ungdomsförvaltningschef, berättar att kommunens svar till familjen Lyngbrant inte är klart.

– Förvaltningen håller på att utreda frågan, säger Susana Olsson Casas.

Kommuner gör olika bedömningar av lagen när det kommer till teckenspråksundervisning, enligt en rapport från Sveriges Radio. I Trosa, Flen och Vingåker erbjuder man teckenspråk även om det skulle vara färre än fem barn som behöver det, men inte samma sak gäller Nyköping till exempel.

Hur ser det ut i Sigtuna kommun?

– Det är precis det vi behöver titta på. Vi utreder frågan och försöker hitta bra lösningar, Susana Olsson Casas.

Sigtuna kommuns beslut i frågan kommer inom några veckor.