Provanläggningen kan på ett enkelt sätt beskrivas som en leksaksbilbana i fullstorlek, men utan fjärrkontroll till bilarna. Bakom testerna står ingenjören Gunnar Asplund som har stöd av Energimyndigheten, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Arlandastad Holding AB och NCC Roads.

På provbanan kommer de specialbyggda bilarna att ha en släpkontakt som hänger ner på en spänningsförande skena som har lagts in i asfalten på en vanlig vägbana. Bilarna kommer till skillnad mot vanliga elbilar inte att behöva laddas upp. Samtidigt ska säkerheten garanteras genom att strömskenan bara elektrifieras när det kommer bilar som aktiverar strömöverföringen. Förra veckan beviljade Energimyndigheten nio miljoner kronor till försöket.
– Det här är ett av de svenska uppslag som har störst potential i dag. Om försöken lyckas innebär det att man kan minska energianvändningen inom transportsektorn med hela 50 procent. Vi känner att vi inte kan låta bli att prova det här, säger Magnus Henke på Energimyndigheten.

Tekniken har redan testats på mindre provbanor av Gunnar Asplund. Tanken är att skenorna i framtiden ska ligga i motorvägar och landsvägar i hela Sverige. Det ska gå att köra bilarna både på el från skenan och från batteri. Vill man exempelvis köra om i ytterfilen på en motorväg så kopplas strömavtagaren bort och bilen går på batteri. Sedan kopplas strömavtagaren automatiskt tillbaka när man kör upp på skenan igen.
– Om försöken lyckas och samhället beslutar sig för att satsa på det här så kommer det att påverka hela vår infrastruktur. Dessutom kommer vi att kunna bryta vårt beroende av fossila drivmedel till 2030, säger Magnus Henke.

Men att köra i städerna blir för krångligt med den nya tekniken.
– Ja, dels blir det oerhört trassligt mekaniskt att få sådant här att fungera i stadsmiljö, dels vill man kunna garantera säkerheten och det blir svårare i stadsmiljö, säger Magnus Henke.
Svårigheter som tidigare har funnits med den här typen av elbilar är att grus, snö och annat har kommit in i systemet och gjort att bilen har förlorat kontakten med elskenan. Men de barnsjukdomarna har man löst vid testerna på de mindre banorna.
– Frågan är nu om det finns något som man inte tänkt på. Svaret på den frågan får vi om cirka ett år, säger Magnus Henke.