Morgonlugn råder. Några klasser är på utflykt men eleverna i klass sex i Väringaskolan sitter utspridda i biblioteket och i sina två olika klassrum. De skriver om författare. Bredvid sig har de en surfplatta men även papper och penna. På plattan söker de information som de sedan sammanfattar i skrivblocket. Victor Langemar Persson skriver om Åsa Larsson och hennes Paxserie.

– Jag är inne på hennes nionde Paxbok nu. Jag tycker hon skriver på ett bra sätt, man kommer in i berättelsen fort, säger han.

Eleverna läser både tyst för sig själva och högt för varandra två och två.

Artikelbild

| Rast. Med musik i bakgrunden leker barnen tillsammans över åldersgränserna på skolgården.

– Det är bra för att lära sig komma in i böcker och för att förstå dem, säger Adam Nilsson.

Väringaskolan följer ingen speciell pedagogik. I stället har skolans rektor Marjan Nourzad valt att fokusera på fem förmågor kallade The big five som finns med i grundskolans läroplan: Analytisk, kommunikativ och metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information samt begreppslig förmåga.

– Vi började med det här 2014 och har haft det som vår ledstjärna sedan dess för att göra skolan meningsfull för varje elev. Till exempel arbetar vi med förmågan att kunna använda information på rätt sätt, hur kan varje elev se och förstå sina mottagare av informationen eller förmågan att lära sig själva att lära. Förutom det har vi även gjort satsningar på att ge eleverna surfplattor. Vi anordnar även föreläsningar och workshops som alla lärare tar del av, säger Marjan Nourzad.

Skolinspektionen hade inget att anmärka på under sitt senaste besök på Väringaskolan då en bastillsyn gjordes. Bastillsyn är en mindre omfattande tillsyn än den så kallade prioriterade tillsynen som också görs av Skolinspektionen. Marjan Nourzad som varit rektor på Väringaskolan sedan år 2013, menar att det framför allt är den tid de lagt på det systematiska kvalitetsarbetet som lett fram till det.

Artikelbild

| Rektor. Marjan Nourzad leder personalen på Väringaskolan sedan år 2013.

– Rent konkret innebär det att ha riktig koll på vad vi sysslar med. Vi måste ha ett system där vi analyserar och utvärderar vad vi har gjort som gav bra resultat och vad vi har gjort som inte gav det vi tänkte. Det är viktigt att analysera och utvärdera sitt arbete och att sätta nya mål varje år för att inte hamna i samma spår hela tiden. Men det skulle aldrig gå utan skickliga och behöriga lärare och engagerade föräldrar, säger Marjan Nourzad.

Föräldraföreningens styrelse är huvudman för verksamheten men det är rektorn och förskolechefen som har ansvaret för skolans löpande pedagogiska verksamhet. Föräldrarna hjälper till med att fixa i trädgården och andra praktiska göromål som till exempel att snickra eller laga saker som gått sönder.

Artikelbild

| Skojrast. Ebba Grip, Ella Hazelius och Elina Christensen går alla i år 4 på Väringaskolan.

– Tilliten från föräldrarna är viktig och vi har ett gott samarbete. Det är också viktigt att föräldrarna förstår att vi i kollegiet står för den pedagogiska kärnverksamheten, det är i mötet mellan läraren och eleven det händer. Föräldrarna kan inte påverka riktningen eller välja vilka böcker eleverna ska använda, säger Marjan Nourzad.

Varje klass har 32 elever och två klassrum. Anneli Gotthold är pedagog i klass tre och började arbeta på skolan 1999. När vi besöker klassrummet innan förmiddagsrasten är det läsning på schemat, de har haft läsläxa till veckans sista dag. Eleverna har fått dra en glasspinne, i andra änden står namnet på den som ska läsa nästa stycke. På slutet av lektionen läser Anneli Gotthold högt för alla elever och det syns att hon trivs i rummet.

Artikelbild

| Författar texter. Elliot Gille Pettersson, Victor Langemar Persson och Adam Nilsson går i klass sex. Här sitter de tillsammans med sin lärare Kristina Evansson.

– Att jag stannat i 18 år säger väl en hel del? Men jag måste få säga att även om jag trivdes innan så blev det ett uppsving när Marjan blev rektor, då fick jag en nytändning, säger hon.