Patienterna blir allt fler vid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det beror på att fler numera erbjuds hjälp via rehabiliteringsgarantin. Bara under förra året satsade regeringen närmare en miljard kronor som bland annat används i Uppsala läns landsting.
– Vi känner av ett ökat patienttryck och vi märker att det blivit fler yngre patienter, säger överläkare Birgitta Nilsson vid smärtcentrum.

Förutom ett personalteam vid smärtcentrum finns det i dag flera team i länets offentliga och privata primärvård. Alla jobbar de med patienter som på grund av till exempel en trafikolycka eller sjukdom är långtidssjukskrivna på grund av långvarig och ibland obotlig smärta.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har fått regeringens uppdrag att utvärdera om garantin gett effekt på individers möjlighet att återvända till arbetslivet. Irene Jensen, professor vid Karolinska institutet, har studerat ett år av garantin.
– Vi ser inga effekter på den totala sjukfrånvaron ännu, men effekterna på hälsan och arbetsförmågan har förbättras. Vår analys är att det gick för fort att införa garantin. Att föra in nya arbetsmetoder tar ju ett halvår eller ett år.
Det är dock för tidigt att kalla rehabiliteringsgarantin för ett misslyckande, anser hon.
– Vi tror att det kommer visa sig positiva resultat framöver. Vår rekommendation till regeringen är att man är uthållig med garantin.

År 2009, då rehabiliteringsgarantin infördes, var det 177 patienter i Uppsala län som genom den fick hjälp mot långvarig smärta. Förra året uppgick patienterna till 410. Under samma period har man på nationell nivå sett en ökning med 56 procent.
Rapporten tar även upp patienter som lider av måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stresstillstånd. Även dessa ryms inom garantin och även här ser man en kraftig ökning: mer än dubbelt så många patienter fick hjälp förra året jämfört med 2009. Behandlingen som erbjuds patienterna bygger på såväl fysisk träning som psykologiska insatser.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beskriver i en rapport över 2011 att Uppsala läns landsting har god tillgång på resurser för att hjälpa patienter som har långvarig smärta.
I rapporten står det om långvarig ”diffus” smärta, ett uttryck som överläkaren Birgitta Nilsson ogillar.
– Diffus smärta är inget vedertaget begrepp och det låter nästan nedlåtande. Långvarig smärta är något man ska ta på allvar. Det är inte en mätbar åkomma men vi vet ändå mycket om de kemiska och strukturella förändringar som sker i kroppen när en smärta finns. Vissa människor har en förutsättning att utveckla ett smärttillstånd på ett sätt som inte andra kan.

Hennes patienter har för det mesta en konkret, långvarig smärta som inte går att ta bort med hjälp av operation eller medicinsk behandling. I stället får läkare, sjukgymnaster, psykologer inrikta sig på att hjälpa patienten att leva så att smärtans konsekvenser minskas.
Birgitta Nilsson ser återgång till arbete som en målsättning men alla med långvarig smärta kan inte arbeta.
– Hur mycket pengar vi än får från regeringen så är inte alla patienter arbetsföra på svensk arbetsmarknad. Arbetsmarknaden är inte sådan att alla kan arbeta, och framför allt inte heltid. Min personliga uppfattning är att det finns alldeles för få arbeten för människor med funktionsnedsättningar.