I dalen, i närheten av Skokloster och bedövande vackert längst ner mot vattnet ligger Uddens sjögård, 22 hektar stor men halva marken utgörs av sjö. På gårdsplanen kommer Nellie Moliner, 12 år och äldst av de tre barnen i familjen från fårhagen och vinkar glatt.

– Nej, inte hoppa, ropar hon strängt åt Zammie, en svartvit border collie som viftar på svansen och genast vill hälsa.

Jennie Moliner kommer ut ur huset med yngste sonen Alfred, ett år, på armen, tätt följd av Sid, sex år.

Artikelbild

| Trivs i hagen. – Hur mycket jobb jag än har känner jag mig ändå alltid väldigt lugn, säger andelsbonden Jennie Moliner här med barnen Nellie och Alfred och hästen Fluff.

För tre år sedan i oktober flyttade familjen hit från Uppsala. Då fanns varken avlopp, dusch eller toalett och taket till boningshuset läckte in.

– Det var kallt som fasen, och grannarna kom förbi och undrade om vi verkligen tänkte bo här, men jag såg bara möjligheter. Vi satte i gång att jobba, jobba, jobba. För att tvätta oss åkte vi till sportcentret i Venngarn flera gånger i veckan, medan min sambo gymmade duschade jag och barnen. Allt går bara man är tillräckligt driven och inte tappar fokus, jag hade bilden i huvudet av hur fint det skulle bli, säger Jennie Moliner som den mest självklara sak i världen.

Nu är taket omlagt och de har både dusch och toalett inomhus.

Ute i en av hagarna går Annika, en linderödssugga med sina sju kultingar. Hon grymtar vänligt och verkar helt obekymrad om att det kommer in en främling innanför stängslet. Tillsammans med grisarna betar ett 50-tal får, finullstackor och deras lamm som är korsade med fårrasen dorper.

Artikelbild

| Hjälpreda. Alfred Moliner, 1 år, hjälper till på gården, här med en av familjens tre hundar.

I hagen bredvid betar minishetlandsponnyn Fluff tillsammans med dorperbaggen Carlsson. Det är den hagen som ska plöjas upp under hösten för att bli andelsodling, men först ska grisarna släppas in för att böka upp jorden under sensommaren. Där ska det växa grönsaker och rotfrukter. Andelsjordbruk innebär att kunderna köper in sig i produktionen året innan skörd och därmed delar även riskerna med bonden. Jennie Moliner anpassar produktionen efter hur många andelar hon sålt, på så sätt minskar svinnet. Kunderna bokar i förväg en hel eller en halv andel och får även vara delaktig om viljan finns, men utan tvång. Jennie Moliner kommer även att sälja andelar av lammkött och gris men enbart i kombination med grönsaker. Allt ekologiskt och KRAV-certifierat, odlat enligt permakulturens principer med ett helhetstänk.

– Efterfrågan är extremt stor på kött men jag vill att folk ska upptäcka grönsaker. För att minimera våra transporter kommer vi att ha utlämningsställen för lådorna som vi levererar varje vecka under juni till september, säger hon.

Artikelbild

| Odlingar. Här och där växer planteringar av örter, tomater och andra köksväxter.

Upphämtningsställena bestäms utifrån var kunderna finns men ett är redan fastslaget: Hornstull på söder i Stockholm.

Allt började med en artikel i tidningen Land om en grönsaksodlare som sålde sina grönsaker genom andelsjordbruk. Då bodde Jennie Moliner med familjen utanför Uppsala, i och för sig på en gård men tomten var avstyckad och marken räckte inte till för att starta odling. Hon arbetade som affärsutvecklare och kände att hon kommit alltför långt ifrån den riktiga Jennie som älskar djur, natur och att bara sitta på en stubbe i skogen och filosofera. När annonsen om Uddens sjögård dök upp på Hemnet såg hon sin chans och övertalade sambon Anders Larsson som till en början var skeptisk.

Artikelbild

| Finullstackor. Jennie Moliner med Nellie och Alfred i fårhagen.

– Jag värderar min tid annorlunda nu. Ska man jobba som en idiot och lämna barnen borta hela dagarna på fritids och förskola, för vad egentligen? För att kunna köpa mer prylar och kunna ha en dyrare bil och större hus? Nej, jag vill komma ifrån hela ekorrhjulet, den här jakten på en slags obefintlig lycka i prylar som bara är någon slags illusion. Jag vill skala ner, värdesätta tiden och jobba med något meningsfullt, säger hon samtidigt som hon lyfter Alfred till andra armen.