Under senare år har antimobbningsplaner tagits fram på många skolor, men fortfarande förekommer mobbning på vissa skolor. De anser två föräldrar som Sigtunabygden har talat med.

De två familjerna anser att antimobbningsåtgärderna inte fungerar på deras barns skolor. Båda barnen har utsatts för elaka kommentarer och utfrysning. Sigtunapojken utsattes även för fysiska angrepp.

Det fungerade under flera år bra i skolan för Knivstapojken. Men när pappan fick besked om en svår sjukdom blev pojken mycket ledsen. Under denna svåra period fick pojken ingen extra hjälp från skolan. Samtidigt började även mobbningen på Alsike skola. Gamla vänner bytte roll till mobbare och började kalla honom för nedsättande ord.

Han blev ensam i skolan, stod ensam på gården på raster. Ingen vuxen verkade ha märkt detta, enligt de anhöriga.

På grund av mobbningen blev pojken deprimerad och fick självmordstankar. Föräldrarna upptäckte mobbningen till slut genom sin pojke, ingen från skolan sa något till dem.

Skolans åtgärd var att bilda en stödgrupp för pojken – där mobbarna själva ingick.

– Vad för stöd kunde han få från barnen som mobbade honom? Det var amatörmässigt, säger mamman.

Stödgruppen fungerade inte, enligt dem.

De tycker att Alsike skola brast i vaksamhet och information, något som är viktigt i antimobbningsarbetet. Knivstapojkens föräldrar hade velat gå på ett möte med andra föräldrar – men det blev aldrig så. Dåligt att Alsike skolas rektor inte kunde ordna ett möte, tycker de.

Och när ett föräldramöte äntligen kunde bokas så ställdes det in det samma dag som det skulle hållas, enligt föräldrarna.

Då skolan inte kunde hjälpa familjen flyttade föräldrarna honom till en annan skola – där han nu trivs bättre.

Alsike skolas rektor Pia Smårs svarar på kritiken.

– Vi följer vår likabehandlingsplan som vi alltid tillämpar vid kränkningar. Det har skett arbete både på individuell- och gruppnivå. Det individuella arbetet avbröts i samband med elevens flytt till en annan skola. Arbetet på gruppnivå har fortsatt terminen ut.

Enligt Pia Smårs upphörde kränkningarna – något som pojkens anhöriga inte håller med om.

– Vi är medvetna om att anhöriga inte var nöjda med arbetet. Vi har lyssnat på den kritik som framförts och analyserat eventuella förbättringsområden, säger Pia Smårs.

Pappan till Knivstapojken tycker att skolan inte tar mobbningen på allvar.

– De slänger sig med fina ord som likabehandlingsplaner men de vågar inte ta tag i problemen. Skrämmande att det får gå till på detta sätt när det är barns liv det handlar om. Hur kan de få komma undan med att ställa in bokade föräldramöten samma dag som mötet skulle hållas?

I Sigtuna finns också barn som mobbas. En pojke går på St:a Gertruds skola. Hans mamma, Mariah Wennberg, berättar för Sigtunabygden att han genomled "ett helvete" från årskurs 1–6 utan att någon lärare ingrep.

Hon gick på ett möte med dåvarande rektorn, men hon och sonen kände sig inte betrodda.

Sigtunapojken blev ofta ensam. Han visade tecken på stress och tvingade sig själv spy för att slippa skolan.

Vid årskurs fyra började sonen prata om att han ville dö.

– Att se sin son och höra honom säga det gör ont ända in i själen. Då det är skolplikt var jag ju tvungen att skicka honom till skolan där strupgrepp och fysiska angrepp på honom inte var ovanligt.

När en elev hade tagit strupgrep på pojken sa en lärare att det inte var strupgrepp, att det var ett missförstånd.

– Om mitt barn inte får luft, då är det ett strupgrepp! Men jag är ju bara en problemmamma i deras ögon. Det måste ju vara mina barn det är fel på, inte skolans miljö. Att skolan hade nolltolerans mot mobbing var bara tomma fina ord som upprepades vid varje skolavslutning. Men inget däremellan.

Erika Björklund, är ny rektor på S.ta Gertrud (inte den som Mariah Wennberg tidigare träffade). Hon svarar att hon inte kan uttala sig om enskilda fall i media, men menar att skolan tar sitt ansvar i de här frågorna.

Vilka utbildningar har personalen fått för att förhindra mobbning?

– Enligt Skolverkets rapport finns ingen framgångsrik enskild metod som personalen kan utbildas i. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser och det är så vi arbetar.