Den första deckaren har nyss kommit ut och Sigtunabon Ralph Stenbäcker är redan en bra bit på väg med nästa.

– Boken är den första i en serie, men vid min ålder gäller det att hinna före demensen, skojar han.

Ralph Stenbäcker är en skrivande människa. Tidigare har han gett ut en psykologisk fackbok, "Det psykiska arvet" och nu skriver han på en kåserande bok vid sidan av spänningsromanerna.

Ralph och hans fru brukar segla på somrarna och idén till "Morden i Sigtuna" kom när de låg för ankar i Sandhamn. I den lokala lilla bokhandeln köpte de Viveca Stens böcker "Morden i Sandhamn".

– Jag blev inspirerad. Sigtuna är väl så bra som bakgrundsmiljö, säger Ralph Stenbäcker.

En rå jargon passar varken pittoreska Sigtuna eller honom, så tonen är småmysig, trots våldsamheterna. Och lite väl humoristisk tyckte redaktören, som strök många fyndiga knorrar.

– Stilen ska vara stram i den här typen av bok har jag fått lära mig, förklarar Ralph.

Han fick rådet att lägga ett mord i början och stryka i miljöbeskrivningen. Redaktören tyckte att han skulle plantera några ledtrådar också.

För att se hur andra har byggt upp sina historier läste han brottstycken av många olika deckarförfattare, men han har ingen särskild litterär förebild.

– Jag var noga med att inte låta en frånskild, deprimerad och hårt drickande journalist eller polis lösa morden. Som Annika Bengtzon och Kurt Wallander. Det går ju 13 på dussinet!

Dessutom är polisen inte huvudpersonen i den här romanen, utan ett par vanliga Sigtunabor med familjer och en ung flyktingtjej. Så mycket mer vill han inte berätta.

Har du skrivit in dig själv i någon av karaktärerna?

– Det går nog inte att undvika, svarar han.

Hur många mord är det?

– Ska jag verkligen avslöja det? Jag kommer inte ihåg exakt men det är fler än ett, svarar han hemlighetsfullt.

Han hade roligt när han skrev.

– Jag antar att de mer rutinerade gör en synopsis, men jag visste inte vad som skulle hända. Ibland var jag alldeles svettig för att det var så spännande. Mot slutet var det ett elände att få ordning på det. När jag skrivit det som hände på sidan 200 fick jag gå tillbaka och göra om för att få det att stämma, berättar han.

Ralph Stenbäcker tänker fortsätta att skriva på sin bokserie ända tills han tröttnar på karaktärerna.