Att ha ett särbegåvat barn innebär glädje, men också stora utmaningar, berättar Catja Fredman, mamma till Ludvig Fredman. Om inte Ludvig får tillräckligt med intellektuell stimulans blir han frustrerad, som när han inte får läsa ut hela boken som han har i läxa eller när han inte får extra uppgifter i skolan. Ludvig går i sexan men skulle egentligen gå i fyran. Han har flyttats upp i omgångar eftersom skolan bedömt att de inte kan erbjuda honom den undervisning som han behöver i de lägre årskurserna. Att studera och mäta sin kunskap är det bästa Ludvig vet.

– På loven längtar jag till skolan och räknar ner varje dag. Jag tycker bäst om prov och olika tester, säger Ludvig.

Trots att Ludvig har fått flytta upp två klasser kräver han ofta mer utmaningar än sina klasskamrater och lärarna ger honom extrauppgifter som ett komplement till undervisningen. Förra läsåret fick han skriva en uppsats om den brittiska fysikern Stephen Hawking teori om svarta hål som en extrauppgift. Annars räknar han helst matte och är redan inne på sjuans mattebok. Läsning är också ett favoritämne och han har läst alla böcker som han finner intressanta på biblioteket. Fantasy, de actionfyllda PAX-böckerna och ”Miss Peregrines hem för besynnerliga barn” är favoriter, men den absoluta favoriten är ändå böckerna om Percy Jackson av Rick Riordan.

Artikelbild

| Amadeus Fredman, sex år, älskar Ben10

– Mina kompisar säger att jag är en nörd, säger Ludvig.

Åren på förskolan och skolan har inte alltid varit lätta, även om skolan har varit tillmötesgående och erbjudit extrauppgifter. Ibland har Ludvig blivit retad och det har varit både avundsjuka och missförstånd, både bland barn och vuxna.

– Alla föräldrar tycker ju att deras barn är duktiga och fantastiska. Det har hänt att andra föräldrar tycker att vi skryter om Ludvig och att vi kanske överdriver hans presatationer, men det handlar ju inte om det. Vi tampas med andra saker, säger Henric Fredman, pappa till Ludvig.

Att hitta rätt stimulans till Ludvig tar tid. Liksom att se till att han även får bitarna om moral och etik och sådant som man inte kan plugga till. Ludvig har ibland dåligt tålamod när han ska samarbeta och han ser svaret mycket fortare än de andra. När de andra inte förstår med samma hastighet blir han frustrerad. Som när han lyckades lära sig noter och spela piano med två händer efter två lektioner. Då blev han frustrerad när pianokompisarna satt och klinkade med pekfingervalsen, berättar han.

Artikelbild

| Familjen Fredman är samlad på trappan. Catja, Ludvig, Henric, Amadeus och Elias

Föräldrarna har fått bra stöd i skolan och de har kontakt med andra föräldrar via nätet. De har också kontakt med Anita Kullander, psykolog och aktiv i nätverket Filurum för särbegåvade barn och deras anhöriga. Anita Kullander har förklarat för Ludvigs föräldrar att man kan jämföra hans skolsituation med hur det skulle vara om ett normalbegåvat barn skulle gå i särskoleklass.

– Då förstår man att han blir frustrerad och känner sig lite udda ibland, säger Henric Fredman.

Artikelbild

| Amadeus har en Ben10-klocka

Särbegåvning är genetiskt och kan gå i arv, enligt Anita Kullander. Både Catja och Henric Fredman tror att även de yngre syskonen kan vara särbegåvade. De visar det på olika sätt och inte lika tydligt som Ludvig. Amadeus skulle egentligen gå i förskoleklass men går nu i ettan. Elias går i tvåan och passar perfekt i sin klass. Han är snabb på huvudräkning och tycker mycket om att läsa. Nyligen lärde han sig att programmera spel och det ägnar han nästan all fritid till just nu.

– Vi känner ingen oro för de yngre barnen. Vi vet att alla på Odensalaskolan är jätteduktiga på det här med särbegåvning. Vi är mer oroliga över Ludvig och hans framtida skolgång. Vi måste hitta en skola som kan erbjuda undervisning på hans nivå nästa år när han ska börja högstadiet, säger Catja Fredman.

Artikelbild

| Ludvig Fredman lägger hela sin veckopeng på böcker.

Hon tycker att det är lite märkligt att det inte finns skolor för teoretiska barn.

– Det finns skolor som har inriktning mot idrott, kultur och musik, men det finns inga skolor för teoretiker. Vad är det för fel med att ha anpassade skolor egentligen?, undrar Catja Fredman.

Artikelbild

| Rick Riordans böcker om halvguden Percy Jackson är Ludvigs favorit

Ludvig själv är inte särskilt oroad, han har målet inställt. Han ska bli medicinforskare när han blir stor.

Särbegåvade behöver stimulans - intervju med Anita Kullander, psykolog

Artikelbild

| Anita Kullander. Foto: Göran G Johansson

Anita Kullander är psykolog och har arbetat med barn större delen av sitt liv. Idag är hon pensionär och föreläser om särbegåvade barn och stöttar föräldrar och lärare via sin sajt Filurum. Okunskapen kring särbegåvning är stor och barnen behöver uppmärksammas och få hjälp, annars riskerar de bli svårhanterliga i skolan, säger Anita Kullander.

– Om de inte får tillräcklig stimulans och undervisning på rätt nivå blir de understimulerade. Det kan bli överaktiva och provocerande eller sitta tysta och gömma sig bakom gardinen.

Anita Kullander poängterar att skolan enligt lag är skyldiga att undervisa på elevens egna nivå. Hon menar att man inte ska hålla tillbaka de här eleverna utan premiera dem på samma sätt som man gör med barn som går i särskolan.

– Vi hyllar elever i särskolan om de klarar av ett ämne och får betyg efter grundskolans kriterier. De som är särbegåvade borde premieras på samma sätt.

Hon pekar också på vikten av att få de särbegåvade barnen att hantera frustration och impulskontroll. De flesta av dem är vana att lära sig saker snabbt och enkelt och de stöter sällan på motstånd. När de väl får ett motstånd brukar de bli frustrerade och ge upp snabbt.

– Det här brukar visa sig när de kommer till universitetet och inser att de kan behöva läsa en bok två gånger för att förstå. Många av de särskilt begåvade har läst flera universitetsutbildningar utan att ta en riktig examen på grund av rädslan för att misslyckas på slutprovet.

Särbegåvning är ingen egen diagnos. Samtidigt kan man inte träna sitt barn till att bli särbegåvat, enligt Kullander.

– Barn kan drillas till att bli en papegoja. Särbegåvning är genetiskt. Man kan inte bli smartare än vad man är född till.