Det framgår av en enkätundersökning bland närmare 2200 svenska 15-åringar, som publiceras i facktidskriften Scandinavian journal of caring sciences.
– Mest anmärkningsvärt är nog att ungdomar som haft en tidig samlagsdebut själva oftare skattar sin allmänna hälsa och sitt psykiska välbefinnande som sämre än vad deras jämnåriga kamrater gör. Detta gäller i synnerhet för flickorna, säger barnmorskan Marlene Makenzius, utredare vid Statens folkhälsoinstitut och doktorand vid Uppsala universitet.
Enligt enkätsvaren har 33 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna haft sin samlagsdebut när de är 15 år, i många fall redan när de var 14 år eller till och med ännu yngre.

Ju tidigare tonåringen hade haft sin sexdebut med samlag, desto vanligare var det att han eller hon rökte eller snusade, hade erfarenheter av att ha supit sig full flera gånger, hade använt hasch eller marijuana, hade varit inblandad i slagsmål eller hade haft fysiska skador som krävt någon form av medicinsk vård.
Exempelvis uppgav mer än hälften av tonårsflickorna som hade haft samlag redan när de var 14 år eller yngre att de rökte regelbundet och ännu fler att de hade supit sig fulla flera gånger, jämfört med bara omkring var åttonde flicka som ännu inte haft sin samlagsdebut.

Närmare hälften av flickorna och mer än sex av tio av pojkarna som hade haft sitt första samlag så tidigt uppgav att de varit inblandade i slagsmål åtminstone någon gång under det senaste året. Bland flickorna och pojkarna som ännu inte haft samlag var andelen som varit indragna i slagsmål ungefär hälften så hög.
15-åringarna som haft sin samlagsdebut uppgav också betydligt oftare än flickorna och pojkarna som ännu inte haft samlag att de hade en negativ inställning till skolan, tyckte skolarbetet var svårt och att de förmodligen inte skulle satsa på akademiska studier.
Marlene Makenzius betonar dock att det inte finns någon automatisk koppling mellan en tidig samlagsdebut och olika riskbeteenden och problem.
– Att flera riskbeteenden och problem är vanligare bland tonåringar som haft samlag innebär förstås inte att den tidiga samlagsdebuten är orsak till problemen eller att alla tonåringar med tidig samlagsdebut har ett riskbeteende, säger hon.

Marlene Makenzius tycker att det är viktigt att resultaten av studien sprids till personalen på skolor, elevhälsan och ungdomsmottagningar, men även till politiker.
– I rådgivande situationer, till exempel kring betydelsen av att skydda sig med kondom, bör man eftersträva att se hela ungdomens livssituation för att på bästa sätt kunna förstå och hjälpa honom eller henne, säger hon.
Som ett exempel nämner Marlene Makenzius tonåringen som vid upprepade tillfällen haft oskyddat sex i samband med att han eller hon varit berusad.
– Då kan det vara svårt att få honom eller henne att börja använda kondom om man inte först tar itu med problemet med alkoholen. Det är viktigt att identifiera och hantera problem som kan utgöra hinder för en beteendeförändring. Genom att se till helheten visar man också ett genuint intresse att hjälpa, vilket kan underlätta de fortsatta samtalen, säger hon.