I BACKSPEGELN Seriematcher i ishockey på uterinkar är inte så vanligt numera. Annat var det förr. I Österbybruk var det inte bara spel på uterink, det var naturis också. Det var milda vintrar även förr i tiden, så många av hemmamatcherna tvingades IFK Dannemora/Österby spela i Gimo. Dessförinnan – innan banan i Gimo fanns – blev det resor till Hallstavik och Björklinge för matcher och träning.

Men i december 1978 hade det varit minusgrader under lång tid. Isen på Centrala IP i Österbybruk låg blank. Det skulle bli derby mellan storfavoriten Gimo IF och IFK D/Ö. Massor av publik som stod med armarna på sargkanten för att se hela planen.

Den här matchen var mitt första jobb på UNT tillsammans med en fotograf. En leende Pelle Johansson svängde in till idrottsplatsen bakom BP-macken och tog några ”Pellebilder.”

Ljuset på arenan var tvivelaktigt. Lamporna hängde i linor över rinken och gungade i blåsten och i pausen fick publiken hjälpa till med att springa med snöskrapor över isen.

Det blev en sevärd match. IFK D/Ö chockstartade och ledde med 2–0 innan Gimo vände och vann. I bildtexten i UNT stod att läsa att Gimos Sören Sjögren ”kastar sig fram med skridskorna i luften”, men det var fel – det var hemmalagets Åke Lydh på bilden, han som inte så sällan lyckades göra mål knästående. Han har nog fortfarande det uppländska rekordet i antal mål stående på knä.

Den här matchen blev en vattendelare mellan klubbarna IFK D/Ö och Gimo. När D/Ö var som bäst på 70-talet byggdes det i stället en konstfrusen isbana i Östhammar och det var början på slutet för ishockeyn i Österbybruk.

Gimo gick åt andra hållet. Med Kjell Söderhäll vid ordförandeklubban byggdes senare en ishall och dessförinnan kvalspelade laget till division I mot bland annat Vita Hästen och Tomas Sandström och Ulf Samuelssons Fagersta.