Informationen i tisdagens pressmeddelande var rak och enkel. Symboliken desto större.

Dalkurd rasar öppet mot Borlänge kommun och flyttar till Uppsala för att förutsättningarna att växa som förening finns här och inte där.

I samma veva som Uppsala har nämnts som tänkbar adress för Dalkurd har det sipprat ut en ilska, en vrede och en uppgivenhet från Siriushåll.

Anledning: Förutsättningarna för att växa som förening finns inte här, menar Uppsalas blåsvarta fotbollslag som känner sig förfördelade.

Ni hör.

Nästa säsong står Sirius och Dalkurd sida vid sida i allsvenskan och kanske också vägg i vägg på Lötens IP i Uppsala.

Friktionsfritt? Knappast.

Och då har vi inte ens pratat om hemvistfrågan på nya Studenternas som nästan fem hundra miljoner kronor senare ska stå klar 2020, där Uppsala kommun berett plats för Dalkurds eventuella närvaro – utan Sirius vetskap.

Hela såpan är en strid där slagen redan varit många och än så länge har ingen vunnit.

Det gamla Studenternas har grävskoporna redan satt tänderna i, och inom kort är det dags för Uppsala kommun att svara på frågan om var Dalkurd egentligen ska husera någonstans i Uppsala från och med januari 2018.

På Löten? Österängen? Eller kanske Sävja eller Stenhagen?

Bollen har varit Dalkurds under en period. Nu är den Uppsala kommuns.

Representanter för Borlängeklubben har sedan förra sommaren diskuterat en flytt till Uppsala och i september kunde UNT avslöja att diskussionen åter var igång, samt att Dalkurds krav är att få träningstillgång till Lötens IP och en hemvist när nya Studenternas står klar 2020.

Jag har förstås ingen aning om vad Uppsala kommuns representanter har sagt och inte sagt till Dalkurd under deras möten, men denna flytt bjuder inte bara in till en diskussion som handlar om var Dalkurds supportrar ska njuta av fotboll.

I Borlänge eller i Uppsala. Eller i Gävle. Det är skillnad. Men frågan är större än så.

I samma andetag som Uppsala kommun nämnt Österängens IP som ett alternativ för Dalkurd vet vi att den konstgräsplanen inte har någon färdiginstallerad uppvärmning.

Ska Uppsala kommun plötsligt bekosta en installation bara för att Dalkurd kommer?

Jag förstår att den öppna handen sticker i Sirius ögon, som å sin sida har riktat ett enormt missnöje gentemot sin kommun. Det sitter som sagt där som en djup tagg.

På tolv år har Dalkurd klättrat från division VI till allsvenskan och inom loppet av tolv månader har de likt AFC nu också blivit en fotbollens nomad. Det är en ny sits för Fotbollssverige. Och just här kläms skon på mångas fötter.

Den stora frågan tror jag handlar om traditioner. Om bandet mellan en klubb och det samhälle där den har sin bas. Den amerikanska modellen, att ägarna flyttar klubbarna lite som de behagar, är på många sätt förkastlig och för många har Dalkurds flytt blivit en principfråga för svensk fotboll i stort.

Jag vet att det ska diskuteras på vårkanten, om det över huvud taget ska vara okej att flytta en förening från en kommun till en annan, utan en omedelbar degradering en division.

Summa summarum: Oavsett vad diskussionerna mellan Dalkurd och Uppsala kommun kommer att landa i, kommer missnöjesyttringarna fortsätta och kanske till och med öka i styrka.

Hela såpan är en strid där slagen redan varit många och än så länge har ingen vunnit.