För tio år sedan omkom Ove Andersson i en trafikolycka i Sydafrika. En bil kom över på fel sida och frontalkollisionen var ett faktum.

För de allra flesta – i alla fall i Sverige – blev Ove Andersson känd under sitt smeknamn: Påven.

Smeknamnet fick han i Italien, när han tävlade för Lancia, som på den tiden ägdes av Vatikanstaten.

Artikelbild

| Ove "Påven" Andersson fotograferad av Rolf Hamilton i november 197´0. Det är RAC-rallyt som är på gång.

Han var en av Sveriges mest framgångsrika rallyförare.

Efter den aktiva karriären blev han chef för Toyotas rallyteam i Europa, eller rättare sagt: Han byggde upp hela verksamheten, först med säte i Bryssel i Belgien och sedan i tyska Köln.

Som kronan på verket blev han stallchef för Toyota när företaget tog klivet in i den mest prestigefyllda bilsporten: Formel 1.

Tack vare sina meriter som idrottsledare (ja, så får vi tillåta oss att kalla det) så kvalificerar sig "Påven" lätt in på listan över de mest framgångsrika i Sverige genom alla tider – oavsett idrott.

Artikelbild

| UNT 1 april 1975. "Påven" har som förste svensk vunnit Safarirallyt och TT har kablat ut nyheten.

På listan finns förre Uefa-basen Lennart Johansson, förre förbundskaptenen Tommy Svensson som förde Sverige till fotbollsbrons i USA och där finns en legendarisk ishockeyledare, Helge Berglund. För att nämna några.

När "Påven" så tragiskt förolyckades i Sydafrika den 11 juni 2008 så hade han gått i pension. Olyckan skedde på en transportsträcka i samband med ett veteranbilsrally. "Påven" körde en Volvo PV vid olyckstillfället. En taxibil var på väg att köra om en lastbil där sikten var skymd, och när taxin var på fel sida kolliderade den med PV:n.

Artikelbild

| Roger Andersson, son till "Påven", hemma i garaget i Dannemora med en kopia av den Toyota Corolla som hans pappa körde 1975.

Hans Thorszelius, som var kartläsare åt Björn Waldegård, åkte visserligen inte tillsammans med "Påven", men de var aktiva under samma period. Inom den relativt lilla rallysporteliten kände alla varann.

– Jag lärde känna Ove i början av 70-talet när han höll till på Täppudden (strax utanför Österbybruk, vid Dannemorasjön). Det var där han meckade med bilar och byggde, säger Thorszelius.

Artikelbild

| UNT:s tecknare Hns Claréus ("Clarre") har gjort en illustration i samband med Monte Carlo-rallyt 1971.

– Vi tävlade faktiskt ihop vid ett tillfälle, i Indonesien på 70-talet. Toyota bjöd in till en mindre tävling.

Thorszelius beskriver "Påven" som lugn och samlad.

– Han var en duktig tävlingsförare, tekniskt bra och kunnig. Han löste många problem åt Lancia och Saab. En behärskad person, och det måste man vara när man jobbar ihop med japaner, säger Hasse Thorszelius.

När man talar med personer som stod Ove Andersson nära så får man bilden av en lugn person – precis som Thorszelius säger – men kanske också lite tillbakadragen, kanske rentav lite blyg i vissa sammanhang.

– Jag såg inte Ove som en blivande teamchef för Toyota, inte då på 70-talet. Jag blev lite förvånad att han kunde knyta alla kontakter. Jag tror att det var i garaget som Ove trivdes allra bäst, säger Hasse Thorszelius.

Roger Andersson är Oves son, född 1963 och som fortfarande bor i Bossarby där allt startade på 1960-talet. Han har sammma bild av sin pappa som Hasse Thorszelius.

– Det där med garaget, att det var där han trivdes bäst, det stämmer. Pappa var ingen person som gillade glamour och att stå i rampljuset, han tyckte aldrig om det. Han gjorde det när han var tvungen, säger Roger.

Att pappa "Påven" blev "kung" för Toyotas motorsportverksamhet var alltså lite otippat.

– Även om han inte ville synas så hade han en drivkraft, säger Roger.

Dock finns det en händelse, daterad 1984 och Safarirallyt, där "Påvens" lugn naggades i kanten.

Björn Waldegård och Hans Thorszelius var på väg mot seger. Det var sex mil kvar och allt hade gått bra fram till dess.

Då började bakaxeln att krångla. Den måste bytas.

– Björn kontaktade Ove och berättade att vi måste ha en ny bakaxel om vi ska komma till Nairobi. Oves första ord var, "Nämen fan ..."

När Waldegård kom till serviceplatsen byttes bakaxeln, och bakom en av servicebilarna träffades "Påven" och Hasse Thorszelius för att prata.

– Ove var alltid lugn, det var inte lätt att stressa honom. Men när jag pratade med honom bakom servicebilen så hade han en cigarett tänd i varje hand, berättar Thorszelius.

Men allt gick bra. Med den nya bakaxeln höll Waldegård undan och vann Safarirallyt med Toyotan.

Ove Andersson föddes 1938 och växte upp på familjegården (med anor från 1685) i Bossarby söder om Dannemora kyrka.

Det var där, på gården, som han tog de första stegen mot en motorkarriär.

Men motorsporten fanns inte i släkten. Pappa Georg drev visserligen gården, där det av naturliga skäl fanns många maskiner, men någon rallyförare var aldrig Oves pappa.

Oves umgänge med rallyföraren Bengt Söderström – också han från trakterna kring Österbybruk – födde lusten att tävla. Efter en tid som FN-soldat i Gaza i Mellanöstern köpte han en gammal Saab och vann sin första tävling 1961, nybörjarklassen i Roslagsvalsen.

Senare flyttade familjen in till Vallonvägen i Österbybruk.

Oves intresse för rallysporten bestod. Först var det Saab som gällde, som för så många andra svenskar. De stora framgångarna under 1971, med segrar i fyra VM-tävlingar, kom i en Renault Alpine.

Efter flytten till Täppudden utanför Österbybruk (1972/73) kom Toyota in i bilden. Där byggdes det bilar tillsammans med bland andra Kenneth Svensson och Johan Liljefors.

– Ove hetsade aldrig upp sig, säger Kenneth Svensson. Det var tragiskt det som hände i Sydafrika, och till råga på allt satt han i en Volvojävel!

Det var nu, i början och mitten av 70-talet, som kontakterna knöts med japanerna på allvar.

Företaget hette Andersson Motorsport, som senare blev Toyota Team Europe med huvudkontor i Köln i Tyskland.

– Pappa fick en budget av Toyota i Japan, och så skulle han driva teamet och utveckla det, säger Roger Andersson.

Det gick bra – kan man säga ...

Toyota blev världens bästa rallyteam med förare som Carlos Sainz och Juha Kankkunen. Under slutet av 90-talet inledde Toyota en satsning på banracing, bland annat med Le Mans. Rallyverksamheten på fabriksbasis avvecklades.

När Toyota köpte Ove Anderssons företag (eller team) Andersson Motorsport (på 90-talets mitt) så blev "Påven" anställd som teamchef eller vd om man så vill.

Japanerna stoppade in pengar i Le Mans-projektet samtidigt som man var på väg att utveckla en formel 1-bil.

För Roger Andersson kom det inte som någon överraskning att hans pappa blev bas för formel 1-satsningen.

– Jag tänkte inte så mycket på det. Han var chef över rallyverksamheten under många år, så det var bara en naturlig övergång.

Toyota blev dock aldrig något vinnarteam i det enormt kostnadskrävande formel 1 och satsningen avbröts senare.

Ove Andersson gick i pension och flyttade till Sydafrika, och det var alltså där som den tragiska olyckan skedde.

– Pappa skulle köra ett oldtimersrally och fick frågan om han ville vara med. I grund och botten handlade det nog om pr för arrangörerna, säger Roger Andersson.

När "Påven" hade sin bästa säsong (1971) så var Roger bara sju-åtta år. Han är stolt över pappas framgångar och han följde tävlingarna noga.

Redan 1974 fick han följa med till Nürburgring i Tyskland där "Påven" skulle köra en sextimmarstävling.

– Första rallytävlingen för mig var i Portugal 1975. Jag har alltid varit stolt över pappas karriär. Jag har varit i Afrika, stora delar av Europa och var med på Safarirallyt på 90-talet. Jag fick mycket erfarenhet.

Roger Andersson har på sätt och vis gått i pappas fotspår. Intresset för rally finns – och han "fuskar" litegrann själv.

– Bara för att det är roligt. Jag sladdar lite, säger han med ett skratt.

Hemma på gården i Bossarby står en Toyota Corolla från 1975, precis en sån som "Påven" körde.

Jordbruket på gården lever vidare, dock är marken utarrenderad.

Roger jobbar som byggnadssnickare och pendlar från Dannemora till Uppsala, och på vägen till jobbet kör han förbi den lilla avtagsvägen till Täppudden där "Påven" och hans kompisar meckade med bilar i början 70-talet.

När UNT-sportens reporter Thomas Andersson tillsammans med en fotograf besökte Spabanan i Belgien hösten 2002 var rubriken i tidningen: "Påven" från Österby – kung av Toyota.

I reportaget uttalade sig tre legendariska motorsportnamn från Uppland: Björn Waldegård, Åke "Bryggarn" Andersson och Bosse Thorszelius. Ingen av dem finns i livet i dag.

I januari skulle Ove Andersson ha fyllt 80 år.

Han blev en av Sveriges – ja, världens – största namn inom bilsporten under 40 års tid. Frågan är om någon svensk någonsin kommer att göra samma enorna resa.

Under Rally Finland i år valdes Ove "Påven" Andersson postumt in i Rally Hall of Fame. Det var Roger som representerade sin pappa i Finland.