Publicerad: 2010-07-09 20:11, senaste uppdaterad: 2010-07-09 20:07
Distantritt är en av ridsportens lite mer okända grenar som kan jämföras med ett maratonlopp för löpare eller ett Vasalopp för skidåkare. Ryttaren ska tillsammans med sin häst transporteras en längre sträcka, samtidigt som hästens välmående noga övervakas av veterinär innan, under och efter loppet. Under helgens lag-SM kommer det vara start i fyra klasser med distanser på 100 km, 50 km (två klasser) och 20 km. Det längsta loppet på 100 km kommer genomföras med tre ”veterinärsgrindar”, där hästen också får äta och dricka.
Tävlingen har en gemensam start och till en början hoppas Uppsalalaget hålla gruppen samlad:
– Vi kommer rida tillsammans första slingan, men sedann tar vi det som det kommer, säger Maria Hagman-Eriksson som lägger till att hon behöver få en genomkörare för hästen Prylens Pepton innan kvalet till VM så finns det mycket energi i hästen kommer hon rycka ifrån.
Banan på årets lag-SM, som går genom natursköna Hågadalen, beskrivs som relativt flack och tekniskt enkel.
– Utmaningen kommer ligga i värmen, och att det är en tätortsnära bana. Området kring banan kommer inte vara avspärrat för allmänheten utan de kommer bara varnas i form av skyltar, vilket kräver extra uppmärksamhet från ryttarna säger arrangören Karin Gadde-Jennische.
I distansritt tävlar man framför allt på arabiskt fullblod eller i vissa fall gamla travhästar. Arabiskt fullblod kommer från Mellanöstern och med sitt ökenursprung är de optimala för distansritt. De har otrolig uthållighet och med sin tunna hud kan de snabbt kyla ner sig vid hög värme. Araberna känns igen på sin korta rygg, rundade nacke och inbuktande nosprofil. De har en ländkota mindre än andra hästar vilket ger den karakteristiska höga svansföringen