Flera döda när mordbrännare härjade
1890-1899
1891 härjade en mordbrännare i Uppsala. I början av året finns uppgifter om anlagda bränder på en gård på Östra Ågatan, på en annan på Dragarbrunnsgatan – som då ansågs vara det kanske eldfarligaste kvartetten i Uppsala, i studentbostadshuset Imperfectum på Västra Ågatan och på en gård på Svartbäcksgatan. Ytterligare två försök till mordbrand genomfördes några veckor senare, men de slocknade av sig själv. Ingen människa skadades vid någon av de bränderna.
Men för några boende på Repslagargatan gick det illa. En decembernatt antändes deras tvåvåningshus. Ett par försökte undkomma lågorna och hoppade från andra våningen. En polis som upptäckte branden hittade kvinnan, som var gravid, avsvimmad och i bara linnet på den isiga gatan. Hennes man, stödde sig blodig mot ett staket intill. Kvinnan fördes till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda. Även barnet dog, trots försök att rädda det genom kejsarsnitt.
När branden släckts och dagen grydde hittades ytterligare tre kroppar i det utbrända huset. Om mordbrännaren kunde gripas eller inte finns inga uppgifter.
12 000 liter öl gick upp i rök
1900-1909
En av de största bränder som inträffade i Uppsala sedan staden fick en fast hästdragen brandkår var i Erlangens Bayerska bryggeri i Fjärdingen, som den äldre stadsdelen väster om Fyrisån kallades. Branden började i mälteribygganden i mars år 1900. Personalen försökte själv släcka men klarade inte av elden så den nya brandkåren kallades till bryggeriet.
Kåren anlände i vagnar dragna av ”frustande hästar”. Släckningsarbetet försvårades på grund av att Fyrisån var bottenfrusen på platsen och trycket i stans vattenledning för lågt. Då beordrades stängning av dammluckorna vid Kvarnfallet. Sedan släpptes mer vatten på vid dammen vid Ulva Kvarn och då steg vattnet vid Fisktorget där brandsprutan stod. Släckningsarbetet tog fart och brandkåren kunde få bukt med elden. En person omkom, en arbetare som blev kvar inne i kvarnen och kvävdes till döds av röken.
Hela byggnaden brann ned med stora mängder malt och korn. Dessutom förstördes 12 000 liter öl. Kvarnen var dock försäkrad till 300 000 kronor. Branden uppstod då personal försökt tina frusna rörledningar.
Akademikvarnen gick inte att rädda
1910-1919
Akademikvarnen brann ned en natt i augusti 1910. Kvarnen låg där Upplandsmuseet i dag ligger och som vid den tiden ansågs vara själva hjärtpunkten av det äldsta Uppsala. Branden utbröt vid tvåtiden och spred sig snabbt.
På bara någon timme var hela taket utbränt. En bageriarbetare larmade polis. Brandkåren ryckte ut med vattensprutor. Det hjälpte dock inte mot elden som redan slog ut genom fönstren. En ångspruta som kunde spruta 1500 liter vatten per minut sattes in. Inte heller det hjälpte mycket mot ”det upprörda eldhafvet”. Klockan fyra stod hela bygganden i ljusan låga.
UNT berättar livfullt hur elden spred sig till kvarnens båda gavlar och fick plåttaket att bukta sig och smälta ned. Orsaken till branden framgår inte, men kostnaderna för kvarnägaren anses bli betydande, då verksamheten inte var försäkrad, ”hvilket är lika märkligt som bedröfligt”.
Även utanför stan härjade elden. I Kilby vid Alunda ödelades en hel by med sex gårdar. Gnistor från en ångdriven tröskvärkslokomobil antände byn.
Oförsäkrade Alsike bryggeri brann ner till grunden
1920-1929
1926 drabbades Alsike bryggeri av en förödande brand. Bryggeriet och några uthus brann ned till grunden. Alla maskiner förstördes och några hundra kaggar och flaskor som förvarades i ett lagerrum ”gingo till spillo”. Även lösöre, som möbler, kläder och annat blev lågornas rov.
Till det ska läggas ett kassaskrin med 500 kronor och en mindre penningsumma som tillhörde ett biträde vid bryggeriet.
Branden beräknades ha kostat ägaren 35 000 kronor. Husen var försäkrade men inte lösöret, ”varför ägaren gjorde en stor förlust”, enligt UNT.
Men brandsläckningen blev mer effektiv. Under 1920-talet moderniserades brandkåren i Uppsala och fick bättre lokaler. Hästdragna brandvagnar började ersättas av brandbilar och ”ambulansautomobiler”. De två första bilarna köptes in 1918 och var av märket Tidaholm.
Personalstyrkan utökades i slutet av 20-talet till 150 man när den allmänna brandkåren bildades. Även om brandkåren gick över till bilar behölls ett reservstall.
Men 1928 var hästepoken definitivt över. Hästarna såldes på offentlig auktion för 3 250 kronor och 10 öre.
Hästarna räddades i sista stund
1930-1939
En natt i november 1930 upptäckte en nattvakt att en brand hade tagit fart i Bayerska bryggeriet som låg efter Klostergatan i det kvarter där Uppsala stadsbibliotek ligger i dag. Elden upptäcktes vid tre på natten. När de första brandmännen kom till platsen hade elden fått ordenligt fäste och lågorna ”kastades med våldsam kraft från byggnadens inre och oerhörda rökmoln vältrade fram längs hela taket i det stora komplexet”, skriver UNT som var på plats.
Det var svårt att få kontroll på elden som hotade bebyggelsen runt om bryggeriet som bestod av många små lättantändliga trähus. Som tur var låg inte vinden på åt det hållet så elden kunde begränsas till bryggeriet. Men flera fastigheter måste ändå utrymmas. Ännu vid femtiden på morgonen brann det kraftigt och stora ”gnistkvastar” kastades upp mot skyn.
Branden började troligen på bottenvåningen eller i källaren och ska ha spridit sig via en trapp eller trumma. Stora delar av bryggeriet blev ödelagt.
Ingen människa blev allvarligt skadad vid branden, där också bryggeriets hästar kunde räddas.
Dyrbara samlingar borta när Rullan brann
1940-1949
1946 brann stans äldsta och med anrika restaurang Rullan som låg där Stadshuset ligger i dag. Elden upptäcktes strax efter ett på natten av en nattvandrande polisman som hörde hur glas sprack. När han kom fram var Rullan helt övertänd så när som på första våningen och det gick inte att ta sig in i byggnaden. Konstapeln lyckades dock rädda några cyklar som stod parkerade på gården.
Brandkåren satte dock in rökdykare för att se om det gick att rädda något ur de samlingar av porslin och andra dyrbarheter som förvarades i montrar i restaurangen.
I ett rum kallat Gobelängrunnet räddades porslin, gamla punschbålar, slevar och ett antal praktfulla glaskandelabrar från lågornas rov. En så kallad bonboniär i blå kristall, som av Nordiska Museet värderats högt, fick brandmännen också ut. Det mest värdefulla, tennsaker och ostindiskt porslin förstördes. Av byggnaden blev bara ruiner kvar. Elden tycks ha börjat i någon av Rullans matsalar
På midsommarnatten 1945 brann också Upsala spårvägsbolags stora komplex vid Norra station. Utom byggnaden förstördes åtta spårvagnar, mer än hälften av Uppsalas vagnpark.
Uppsala Ångkvarn, där stora mängder spannmål förvarades, brann 1940 och Bälinge kyrka brann 1941.
Epok försvann när tegelbruket i Röbo brann
1950-1959
Den 17 maj 1955 brann tegelbruket i Röbo strax utanför Uppsala ned. Torkhus, verkstäder och ugnar jämnades med marken. Polisen räddade en person som var inhyst vid bruket och som låg och sov när branden bröt ut. Elden tycks ha börjat på vinden intill en elektrisk fläkt och den över 100 meter långa byggnaden var snabbt övertänd. Lågorna steg högt upp i skyn och elden syntes vida omkring och lockade tusentals Uppsalabor som tittade på. En man som var barn på den tiden har berättat om sina minnen från branden.
– Branden i Röbo var en stor händelse för oss barn som bodde i närbelägna Tunabackar. Alla sprang till Röbo för att titta. Vi fick hjälpa till att släcka gräsbränder som uppstod där ute. Med Röbo tegelbruk försvann en epok och med den, luffarna och sandtaget.
Efter bara ett par timmar var de delar av bruket som byggts i trä nedbrunna. Brukets stora skorstenar stod dock kvar. Eldsvådan utvecklade en sådan kraftig hetta så brandpersonalen hade ett riskfyllt jobb bland nedfallande väggar och takbjälkar.
Tre år innan hade Konsums bageri i Uppsala brunnit.
Unga räddade i dramatisk fängelsebrand
1960-1969
58 ungdomar i åldrarna 18 och 21 år svävade i livsfara när Uppsalas ungdomsfängelse brann i mars 1969. Elden började i en cell och spred sig snabbt i fängelsets två översta våningar som helt förstördes.
Tre vårdare som jobbade natt lyckades få ut de 58 ungdomarna som satt inlåsta i ensamceller när avdelningarna rökfylldes. En intern fick rökskador, tre andra chockades.
– Hade inte vårdarna varit så lugna och fått ut internerna vet man inte hur det gått, berömde vice brandchef Curt Örth om insatsen.
Branden upptäcktes strax efter midnatt då personalen såg att rök trängde ut från en cell. Det var en 18-årig intern som tänt på sin madrass i ett försök att ta sitt liv. I ett brev till sin flickvän som hittades på fängelsets gård skriver han att hans liv är misslyckat, att han ska dö och att hon ska skaffa sig en bättre pojkvän. Han överlevde dock branden och fördes till Akademiska sjukhuset där han vårdades för 15 procentiga brännskador.
Internerna överfördes till andra fängelser under tiden ungdomsfängelset rustades upp efter branden.
Vålamagasinet drabbades av pyroman
1970-1979
1975 drabbades centrala Uppsala av en svår kvartersbrand vid Kungsängsgatan. Flera hus förstördes och skadorna blev omfattande. Samma år tände någon på möbelvaruhuset Vålamagasinet på Vaksalagatan. När brandkåren kom fram var hela byggnaden övertänd och risk fanns för att Sparbankshuset intill skulle börja brinna.
UNT:s fotograf Pelle Johansson var på plats mitt i natten bland rök och eld och lyckades fånga, vad polisen då trodde var pyromanen, på bild. Personen greps men kunde inte knytas till brottet så utredningen lades ned. Vem som tände på Vålamagasinet förblev okänt.
Under mitten av 1970-talet drabbades Uppsala län av flera stora skogsbränder. Anledningen var en rad torra somrar. Den mest omfattande inträffade vid Flymyra i Norduppland och tog flera dygn att släcka.
En annan stor brand var vid Klockarmossen i Jumkil. Salsta tegelbruk totalförstördes och 70 svin miste livet då Danviks gård utanför Skuttunge eldhärjades.
I stan inträffade en rad andra bränder, bland annat vid Ekeby bruk 1973 där 130 brandmän sattes in. Samma år brann båtvarvet vid Fyrisån och Kungsängens gård.
Ojämn kamp mot elden när Flustret brann
1980-1989
År 1984 inträffade decenniets kanske mest omtalande brand i legendariska restaurang Flustret. Branden började strax efter midnatt i en mindre vägg men utvecklade sig snabbt till en storbrand. När brandkåren kom till platsen trodde man att det handlade om en mindre antändning.
– Det såg inte så märkvärdigt ut när vi jag kom dit. Inga lågor slog ut, men det var en ganska besvärande rökutveckling. Några man var inne och höll på med släckningen, berättar Curt Evald Örth som var chef för stadens brandförsvar på den tiden.
Brandsoldaterna sågade sig in på en så kallad kattvind, ett utrymme mellan ytter och innertaket. För varje hål som gjordes upptäckte de nya brandhärdar.
– När vi stod där och pratade så sade det plötsligt poff och hela huset var övertänt. Det hade blivit en rökgasexplosion. Sedan blev det en riktig stor och dramatisk eldsvåda, berättar Curt Evald Örth.
På eftermiddagen hade hela restaurangen brunnit ned. Bara ett utbränt skal återstod. Flustret byggdes sedan upp igen.
1980 var annars ett rekordår för Uppsalas brandförsvar med totalt 1 100 utryckningar. Bland annat gav sig några mordbrännare på två möbelvaruhus med bensinbomber och det 1700-talshus som inhyste antikvariat Bokfenix som drevs av den kände Bok-Viktor brann ned till grunden.
Kulturskyddade Geijersgården brann också ned.
Brandsoldater i livsfara när badhuset brann
1990-1999
I november 1990 började dåvarande Uppsala Energis torvlager i Boländerna brinna. Torven förvarades i en specialbyggd lada med 80 000 ton torv. Självantändning startade branden. Förste brandingenjör Mats Sundelius vid Uppsala brandförsvar var med.
– Vi hade haft en del småbränder i ladan veckan innan. Sedan fick vi ett automatlarm under natten. Gas hade bildats inne i ladan som exploderade så att en av väggarna sprack. Det gjorde att skumsläckningssystemet inte fungerade som det skulle. Den första veckan brann det intensivt. Vi lyckades dämpa branden, men det tog en månad innan den var släkt, säger han.
Var det svårt?
– I början var det besvärligt. Speciellt på morgonen den första dagen var branden intensiv. Det var ju en väldigt stor hög med torv i ladan så branden blev som en stor mila.
Branden vid Centralbadet i centrala Uppsala några månader tidigare var värre. Där var det ett svetsningsarbete som orsakade elden. Tre stora byggnader förstördes, Gamla badhuset, Simhallen och Œconomicum. Byggnaderna hade dåligt brandskydd som gjorde det mycket svårt att bekämpa elden. Branden spred sig snabbt och var komplicerad att få bukt med.
– Vi försökte begränsa branden så att den inte skulle sprida sig till flera byggnader. Inne i stadsbiblioteket som då låg i kvarteret blev det så varmt så det började ryka i bokhyllorna. Då inträffade en gasexplosion i badhuset. Det var som en stor flamma. Flera brandmän var uppe på taket. Men de lyckades ta sig ner utan att bli brända, berättar Mats Sundelius.
Branden tog ett dygn att släcka och lockade mycket folk. Stora delar av byggnaderna kunde ändå räddas och byggas upp på nytt.
Sju brandkårer försökte rädda Saluhallen
2000-2009
Saluhallen vid S:t Eriks torg i centrala Uppsala totalförstördes i en våldsam brand i maj 2002. Larmet kom klockan åtta på morgonen. Sju brandstationer sattes in i släckningsarbetet. Elden kunde till en början begränsas men fick sedan fäste i takstolarna som var av trä. En timme efter larmet skedde en rökgasövertändning. Takfönstren sprängdes av hettan och efter en stund var hela Saluhallen ett enda eldhav. Taket rasade in.
Rökutvecklingen syntes över hela stan och lockade stora åskådarmassor. Kvarteren kring S:t Eriks torg spärrades av helt.
UNT:s fotograf Pelle Johansson var tidigt på plats.
– Jag minns att branden tog sig fort. Det kom mer och mer brandmän och brandbilar. Vi ville ta en bild från luften och fick åka med upp i en skylift som brandkåren använde för att spruta vatten ovanifrån. Den kunde köra till 40 meters höjd. Där uppe var röken tät och hettan intensiv så det var lite dramatiskt, berättar han.
Röken vällde åt sydväst så automatlarmet på Gustavianum utlöstes och Domkyrkans högmässa var nära att ställas in. Saluhallen brändes ut helt, men byggdes upp igen.
Felrostning bakom kaffebranden
2010-2015
Den 15 december 2011 bröt en brand ut på anrika Lindvalls kaffe på Kungsgatan i Uppsala. Branden startade troligtvis i en kafferostningsmaskin som av misstag laddats med en dubbel sats kaffebönor. Kungsgatan spärrades av för trafik och personalen på kaffefabriken evakuerades.
Enligt UNT:s reporter som befann sig på platsen kom kraftig rök från sidobyggnaden på rosteriet. Flera rutor hade krossats. Sju brandbilar, varav två med stege, fanns på plats och 20 brandmän jobbade med att släcka branden. Släckningsarbetet tog cirka tre timmar. Ingen människa råkade illa ut men de materiella skadorna blev omfattande.
Och för en dryg månad sedan, i mitten av mars, startade en brand i en leksaksaffär i ett byggnadskomplex i Boländerna. Butiken var stängd så inga människor skadades.
Annars minskar de större bränderna i antal främst på grund av förbättrat brandskydd. I stället har antalet bilbränder ökat kraftigt under de senaste fem åren.