En ny studie visar att nära 50 000 Uppsalabor utsätts för buller över 55 decibel där de bor. En majoritet bor i flerfamiljshus. Värst är det i innerstaden. Gator som Luthagsesplanaden, Kungsgatan, Börjegatan och delar av Tycho Hedens väg är extra utsatta för buller som ofta kommer från trafiken. Flera skolgårdar och gårdar till förskolor drabbas också hårt.
Kommunen har nu tagit fram ett åtgärdsprogram för att minska bullret i ett antal prioriterade områden.
– Tanken är att vi ska börja med de som är värst utsatta. Bostäder som utsätts för buller högre än 65 decibel. Vi ska också minska bullernivån vid minst tre utsatta förskolor och våra parker, säger Sampo Hinnemo som är projektledare för åtgärdsprogrammet.
Nära 3000 personer bor i bostäder som utsätts för buller över 65 decibel. Tanken är att de inte ska ha högre nivå än 30 decibel inomhus när åtgärderna är gjorda. Det beräknas kosta kommunen drygt 13 miljoner kronor.
– Men det är värt pengarna. Buller påverkar folkhälsan, speciellt när bullret gör så att människor får störd nattsömn. Det kan leda till stressymptom, säger Sampo Hinnemo.
Forskning har också visat att det finns ett samband mellan typ-2 diabetes och buller. Barn som bor i bullriga miljöer kan drabbas av högt blodtryck och ökad halt av stresshormon. Buller kan också påverka språkinlärning och läsförståelse.
Vad som ska göras är inte helt klart. Till en del kan problemen tacklas genom att nya mer ljudisolerande fönster sätts in i de utsatta områdena.
– På skolor och förskolor kommer vi att försöka disponera om lekmiljöerna så att de hamnar där det bullrar minst. I vissa falla kan vi kanske sätta upp bullervallar eller plank om det fungerar med den övriga planeringen. Men vi måste lära oss mer om hur vi eliminerar bullret och så måste bulleråtgärder få en större plats i den kommunala planeringen, säger Sampo Hinnemo.
I takt med att Uppsala förtätas har kommunen sagt ja till ny bebyggelse i områden med tung bil- och tågtrafik exempelvis längs Kungsgatan och i Mikaelsparken.
– Men då handlar det om nya hus och där bygger man in bullerskydd redan från början. Problemen finns främst i hus som är byggda under 1900-talet som saknar sådant.
Åtgärder måste också sättas in mot själva trafiken. Det kan handla om att minska hastigheten - det minskar bullret. I vissa fall kan det bli aktuellt att byta ut bullrig asfalt mot tyst asfalt.
– Men det fungera bara på vägar med högre hastigheter, och så är det väldigt dyrt, säger Sampo Hinnemo.