Läkarna på svenska sjukhus och vårdcentraler skriver ut allt mer antibiotika, trots att rapporterna om motståndskraftiga bakterier visar att utvecklingen går åt alldeles fel håll.
Skåne toppar statistiken.
-Vi har faktiskt fått ned nivåerna jämfört med tidigare, även om vi fortfarande ligger högst i landet. Men vi är ju inte mer sjuka här i Skåne än i övriga Sverige så förskrivningen borde definitivt kunna minska ännu mer, säger Eva Melander vid kliniskt mikrobiologiskt laboratorium på Universitetssjukhuset i Lund. Hon ser allvarligt på situationen. Öppenvården, det vill säga vårdcentraler och enklare sjukhusvård, står för ungefär 90 procent av den totala antibiotikaanvändningen och här ligger region Skåne hela 14 procent över riksgenomsnittet.
-Använder vi inte antibiotika på rätt sätt så kommer vi inte att ha kvar antibiotika som läkemedel och då får vi svårt att bedriva avancerad sjukvård i framtiden. Cancerbehandling, kirurgi. . . Mycket av det som vi gör i dag kan vi inte göra utan antibiotika, säger hon. Förra året ökade användningen av bakteriedödande läkemedel i Sverige med nästan tre procent bland patienter som sökt sig till öppenvården och med mer än fyra procent inom slutenvården jämfört med 2005, visar försäljningssiffror från Apoteket och från Strama (strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens).
Därmed står det klart att fjolårets lilla ökning på 0,6 procent inte bara var tillfällig: Läkare är mer flitiga med receptblocken igen efter stadig nedgång sedan 2000-talets början.
Det ger effekter. Rapporterna om sjukhussjuka orsakad av motståndskraftiga gula stafylokocker (MRSA) har mer än trefaldigats i Sverige sedan år 2000 och ökningen har varit stadig.
Antalet fall av resistenta tarmbakterier har ökat kraftigt på bara ett år och flera landsting saknar dessutom riktlinjer för hur problemen ska hanteras, skriver Dagens Medicin. Mindre allvarliga infektioner, så som svinkoppor hos barn, orsakas allt oftare av bakterier som tidigare standardbehandlingar inte längre biter på, och så vidare.
Som läkare ställs man inför etiska dilemman när individens vilja att snabbt bli botad ställs mot samhällets bästa.
-Läkaren måste ställa sig frågan om han eller hon ska koncentrera sig på den nuvarande patientens behov eller på framtida patienters behov. Rimligen borde man väga in båda aspekterna, säger Gert Helgesson, forskare vid Centrum för bioetik vid Karolinska institutet och Uppsala universitet. Strama kommer att analysera de senaste siffrorna om antibiotikaanvändningen i riket. Rapporten väntas i slutet av maj.