Publicerad: 2010-06-01 07:02
Det visar forskare vid Socialstyrelsen, Uppsala universitet och Karolinska Institutet i en studie, som publiceras i det nya numret av facktidskriften Acta Paediatrica.
– Våra resultat talar starkt för att ogynnsamma sociala förhållanden kan bidra till uppkomsten av adhd, säger professor Anders Hjern vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, och Socialstyrelsen.
Studien bygger på uppgifter från flera olika register om mer än en 1,1 miljoner barn födda i Sverige under åren 1987 till 2000. 7 960 av barnen använde något av de receptbelagda läkemedel som finns godkända för behandling av adhd.
Adhd-medicinering var nära fyra gånger vanligare bland pojkarna än bland flickorna. Mer än en procent av pojkarna, men bara drygt en kvarts procent av flickorna hade så svår adhd att de använde någon adhd-medicin.
– Att adhd är flera gånger vanligare bland pojkar än bland flickor är väl känt sedan länge och orsaken till detta är fortfarande oklar. Däremot verkar ogynnsamma sociala förhållanden att påverka risken för adhd på likartat sätt för både flickor och pojkar, säger Anders Hjern.
Medicinering med något adhd-läkemedel var till exempel mer än dubbelt så vanligt bland både pojkar och flickor i familjer som var beroende av socialbidrag jämfört med i familjer som inte är bidragsberoende.
Både bland pojkar och bland flickor var förekomsten av adhd bara hälften så hög bland dem vars mammor hade akademisk utbildning jämfört med bland barnen till lågutbildade mammor.
För flickor och pojkar som växte upp med bara en av föräldrarna var risken för svår adhd att den bedömts kräva medicinering förhöjd med drygt 50 procent.
– Samtidigt är det viktigt att framhålla att av barnen som växer upp under sådana ogynnsamma sociala förhållanden kommer de allra flesta inte att utveckla adhd i så svår form att de behöver någon adhd-medicin, säger Anders Hjern.
Flera tidigare studier har pekat på att det förmodligen finns starka samband mellan ärftliga genetiska faktorer och risken för att utveckla adhd. Hur kan detta hänga samman med att det också finns starka samband mellan ogynnsamma sociala faktorer och ökad förekomst av adhd?
– Det behöver inte finnas någon motsägelse mellan dessa. Man kan mycket väl tänka sig att genetiska faktorer ger en ökad sårbarhet, men att det är först i kombination med ogynnsamma miljöfaktorer som denna sårbarhet kan ge upphov till adhd, säger Anders Hjern.
En högre grad av familjestress till följd av brist på pengar och mindre gynnsamma förskole- och skolmiljöer är enligt forskarna exempel på tänkbara till varför ”sårbara” barn löper högre risk att utveckla adhd i mindre privilegierade familjer.
– Den framtida forskningen kring adhd bör fokuseras på att kartlägga hur samspelet mellan gener och miljöfaktorer ger upphov till adhd hos en del barn. Sådan kunskap bör i förlängningen kunna leda till bättre möjligheter att förebygga adhd, säger Anders Hjern.