Publicerad: 2011-12-03 08:25, senaste uppdaterad: 2011-12-03 09:12
Seminariet som samlade ett 60-tal deltagare, däribland tjänstemän från berörda kommuner, turistentreprenörer, markägare, representanter för Nedre Dalälvssamarbetet NeDa och Leader Nedre Dalälven. Föredrag och grupparbeten handlade framför allt om behov av, hinder för och möjligheter till utbyggda logimöjligheter.
Biosfärkoordinator Cristina Ericson förklarar varför:
– Bra logi är en flaskhals om turismen ska utvecklas. Vi har fått en fin utnämning, en kvalitetsstämpel, säger hon och räknar med ökat intresse från omvärlden och därmed fler besökare.
Men att åtgärda logibristen möter hinder exempelvis genom reglerna för strandskydd. Exploatering ska ske med hänsyn till mångfald och så vidare. Men Cristina Ericson ser utvecklingen som nödvändig även för att kunna bevara mångfalden.
– Om vi bara skulle bevara så skulle våra älvängar växa igen, säger hon.
Ett biosfärområde ska alltså användas, brukas, men med hållbar utveckling som ledstjärna. Den nationella biosfärkoordinatorn Johanna MacTaggart formulerar det så här:
– Det får inte bli isolerade öar. Mångfalden är beroende av att områden utnyttjas och utvecklas.
Den gamla biosfärtanken handlade mer om naturskydd och reservatstänk.
Johanna MacTaggart beskriver några gamla biosfärområden i världen som ”dinosaurier”, som kännetecknas av stagnation snarare än utveckling och som därför är mogna att sorteras bort från listan. Hon framhåller samtidigt att arbetet med de svenska biosfärområdena, just nu fyra godkända och ett nominerat som kan bli godkänt nästa år, internationellt blivit en förebild och det som framhålls är just det aktiva utvecklingsarbetet.
En utnämning till biosfärområde är heller inget man får för evig tid, utan måste göra sig förtjänt av genom återkommande revisioner.
– Vart tionde år sker en utvärdering, då man ska visa att utvecklingen går i en hållbar riktning, säger Johanna MacTaggart.
Tierps kommunekolog Taija Lindfors var en av seminariedeltagarna och för henne är samverkan kring biosfärområdet självklar och naturlig.
– Det handlar ju om utveckling. Det här är ytterligare ett sätt att visa på värdena runt Nedre Dalälven, som vi redan är mycket medvetna om, säger hon.
Hon beskriver biosfärtanken om hur människa och natur ska kunna mötas i samklang, men att man i och med utnämningen till biosfärområde också måste visa att man gör något, satsar, forskar för att bidra till en sådan balanserad utveckling.