Publicerad: 2012-02-07 09:07, senaste uppdaterad: 2012-02-07 22:02
Ny ägare sedan i mitten av december 2011 är en privatperson i Stockholm. Han köpte husen för drygt 1,6 miljoner kronor av Relessteit AB, registrerad som tidigare lagfaren ägare till husen, men ett bolag som i januari 2011 namnändrades till Nordiska Fastigheter i Sverige AB. Det är också mot det sistnämnda bolag som kommunen riktat sina senaste krav på att städa tomterna, säkra husen mot obehöriga gäster och minska skaderiskerna genom att stänga fönster och dörrar.
Den nye ägaren håller en låg profil och har inga konkreta planer för husen på Östermalmsvägen.
– Jag har redan rätt mycket att stå, det jag vill göra är att ta tag i mitt projekt, säger han.
Han har tidigare kopplingar till ett företag i Stockholmstrakten med verksamhet i bygg- och rivningsbranschen, men husen i Söderfors är en privat satsning. Därför vädjar han om arbetsro och vill inte framträda med namn och bild. Bland hans idéer finns tankar på behandlingshem eller utslussningsboende.
Husens förfall har han redan börjat åtgärda. Som området ser ut nu menar han att det annars inbjuder till mer vandalisering.
– Det ser bedrövligt ut. Jag har tagit dit en container och började innan snön kom, säger han.
Därför har han heller inga synpunkter på kommunens krav, även om han säger att han inte känt till kraven på den förre fastighetsägaren.
Samtidigt ställer han sig frågande till hur områdets förfall kunnat pågå så länge och utan att kommunen agerat tidigare.
– För mig är det absurt att det kan pågå så länge, säger han.
Om kommunledningen måste göra om beslutet om förelägganden är i dagsläget oklart.
– Brister det så får vi ta om beslutet och söka den nya ägaren. Det säger Göran Carlsson (S), ledamot i kommunstyrelsen. Han gör ingen hemlighet av att ägarbyten ger kommunen problem, men att det heller inte finns något vattentätt system för hur kommunen vid varje beslut ska kunna ha tillgång till exakt rätt och dagsaktuell information om exempelvis en fastighetsägare.
– Vi har ingen anledning att misstänka ett ägarbyte när vi beslutar om förelägganden.
Och han menar att kommunens arbetssituation skulle bli omöjlig om sådana uppgifter granskades i varje ärende. Han hänvisar i stället till säljarens och köparens skyldighet både att ge och att fråga efter sådan information.
– Den nye ägaren borde rimligtvis vara intresserad av att veta om det finns förelägganden om en fastighet, säger Göran Carlsson.