Försvaret vill rekrytera fler kvinnor

Försvarsmakten vill ha fler kvinnor i sina led. Positiv särbehandling gäller vid rekrytering till grundläggande militär utbildning, GMU, men trots det har andelen kvinnor minskat.

Sista året med värnplikt, 2009/10, genomförde försvaret ett projekt där kvinnor koncentrerades till tre förband runt om i Sverige. Det var ett försök att skapa en ”kritisk massa”, en så stor grupp kvinnor vid förbanden att de med stöd av varandra inte längre sågs som avvikande i mängden värnpliktiga män.
Ledningsregementet, LedR, i Enköping var ett av projektförbanden, och sommaren 2009 var 16 procent, 73 av totalt 461 av de som ryckte in, kvinnor. Hur förbanden valdes ut, och vilka resultat projektet med kvinnokoncentrationen gav är oklart. Ingen utvärdering står att finna, och ansvariga på högkvarteret har inte kunnat spåras.
Till LedR kom hösten 2012 en ny grupp till GMU, 17 killar och 17 tjejer. Jämnare könsfördelning än så kan ingen begära.

Men det var inte en effekt av projektet eller av positiv särbehandling, och kvotering är det definitivt inte. Det är löjtnant Anna Malm, som tidigare var värnpliktshandläggare och nu sköter samma uppgifter för GMU, och kapten Peter Wallström, kompanichef och ansvarig för GMU-utbildningarna på LedR, helt överens.
– Kvoterar gör vi inte, men positiv särbehandling har gällt länge. Det innebär att om flera sökande uppfyller kraven går kvinnor före, säger Anna Malm.
Peter Wallström förklarar den helt jämna könsfördelningen i höstens GMU-grupp med slumpen:
– Vi hade plats för över 60 personer i gruppen, men fick 34. Hade alla platser fyllts hade det kanske sett annorlunda ut.

Av de 34 som ryckte in examinerades 30 i november 2012. Tre tjejer och en kille hade avbrutit utbildningen av olika skäl. Av de 30 är 20 nu GSS-anställda (GSS står för gruppbefäl, soldater och sjömän) på LedR. Sofia Grawé och Emma Filmersson är två av dem. För dem har könsfördelningen inom försvaret inte hunnit bli en fråga att fundera över.
– Det är bra med en blandning i grupperna. Tre killar, fyra tjejer, eller tvärtom. Att vi var bra grundtränade var skönt, för det var stressigt med tight schema, säger Sofia Grawé.
– Vi placerades efter namn, inga konstigheter. Under övningar har cheferna sett till att vi fått tillräckligt med tid på raster, så det har fungerat bra, säger Emma Filmersson.

Peter Wallström som ansvarat för utbildningen av LedR:s hittills fem olika GMU-grupper, säger att tjejer bidrar till en bättre arbetsmiljö, men också att befälen inte gör någon skillnad på killar och tjejer i grupperna:
– Tjejerna klarar det mesta lika bra och ibland bättre än killarna. Men att Rekryteringsmyndigheten och försvaret har olika typer av tester för muskelstyrka och fysisk uthållighet missgynnar tjejerna, de behöver ofta extra träning för att klara våra krav.
Anna Malm som varit officer i 25 år har inga negativa erfarenheter av den mansdominerade arbetsplatsen:
– Men jag var 24 när jag ryckte in och fysiskt stark, det var en fördel.
Det blir nu stadigt en större andel kvinnor som söker sig till försvaret, även om ökningen går långsamt. En förklaring tror Anna Malm kan vara att värnplikten lämnades:
– Tjejerna har alltid behövt vara nyfikna och aktivt söka sig hit, för killarna är det nytt. Ledningen här på regementet har alltid varit positiv till kvinnor. I den mån vi haft problem har det varit värnpliktiga emellan, säger Anna Malm.

Och problem har det varit. Så sent som 2009, samma år som projektet på LedR inleddes, stod två värnpliktiga åtalade för sexuellt ofredande av kvinnan i deras grupp. ”Vi var lite vulgära och snackade lite hårt” sade en i gruppen under förhören. Närmsta befäl hade rått tjejen att ”bita ihop”. Åtalet ogillades, ”sexuellt påstående utan sexuellt syfte leder inte till straffansvar” står det i domen. Överklagandet till hovrätten drogs tillbaka. En av de frikända killarna är nu anställd vid försvaret.
Men Sofia Grawé och Emma Filmersson, som på olika sätt är både typiska och otypiska för tjejer som söker sig till, och stannar kvar, i försvaret, har bara bra erfarenheter:
– Vi har haft en go’ gemenskap i plutonen. Vi är bra på olika saker och har olika erfarenheter, och det hjälper gruppen, säger Sofia.
– Jag sökte till GMU för att prova något nytt, få en utmaning, och trivs jättebra här, även om jag kunnat tänka mig att bli polis också, säger Emma.

 
  • Senaste nytt unt.se
  • Senaste nytt från 24UNT

Olyckor på flera håll efter oväder

Enköping