När man kliver in i skolan slås man först av de exklusiva materialen och den pampiga huvudentrén med stora fönster, högt i tak och ett böljande trätak som byggts i vågor. Den andra tanken är att det är varmt härinne, trots att det fortfarande är en byggarbetsplats.
– Kravet var att ha högst ett visst luftläckage, men när vi mätte hade entreprenören som bygger skolan lyckats komma ner till en tiondel av kravet. De har varit mycket noggranna med att bygga tätt och täta överallt. Vi är mycket nöjda med arbetet, säger Tomas Lindgren, projektchef på det kommunala bolaget Kommunfastigheter.
Det är kroppsvärmen från skolans elever och personal, belysning och solstrålning som från och med i höst till största del ska värma byggnaden. Endast på loven räknar man med att behöva slå igång ett fåtal vanliga radiatorer.
– Skolan är som en termos. Här kommer man att göra av med betydligt mindre energi per kvadratmeter än exempelvis i en vanlig villa, säger Tomas Lindgren.
Under skolgården finns 28 borrhål som är 250 meter djupa. Där nere finns bergvärme som på vintern kommer förvärma skolans tilluft och som på sommaren ska kyla inomhusluften.
På taket sitter en ny typ av solceller som både fungerar som solceller och takbeläggning.
– Men sannolikt kommer vi att behöva mer kyla än värme för att klimatet ska bli behagligt, säger Tomas Lindgren.
För att säkra luftkvalitén har ett behovsstyrt fläktsystem installerats. Systemet mäter både temperatur och koldioxidhalt i inomhusluften.
Väggar och tak i skolans gemensamma ytor ser exklusiva ut. De täcks av smala träpanelbitar i varierande bredd med så kallade spalter, luftspringor mellan varje bräda.
Enligt Tomas Lindgren är materialen inte så dyra som de ser ut. Genom ett nära samarbete med byggbolaget har man fått ner kostnaderna så att denna skola faktiskt blivit billigare än nybyggda Brännkärrskolan i Alsike som inte är en passivhusskola.
– Att väggar och tak ser ut så här handlar om att vi också jobbat mycket med akustiken. För att få ner ljudnivåerna ligger en matta bakom panelen och det har lagts in spalter i väggar och tak, säger Tomas Lindgren.
Vi passerar skolköket, men behöver inte gå in för att se köket. Här finns nämligen fönster ut mot de gemensamma ytorna i entrén. Barnen kommer att kunna se hur det går till när deras mat lagas.
Skolan kan som mest rymma 600 elever i åldrarna 6–12 år. Här finns 16 klassrum, 4 förskoleavdelningar, många grupprum, köksutrymmen och ett skolkök med kapacitet för 1500 portioner om dagen. Här finns även lokaler för slöjd, musik, idrott och hemkunskap.
Ute på skolgården finns allt från kojor som liknar indianteepes och en verklighetstrogen häst i trä, till en mindre spontanidrottsplats och en studsmatta nergrävd i marken.
Intresset för den nya byggnaden är stort. Exempelvis har Energimyndigheten beviljat Knivsta kommun 600 000 kronor i bidrag för att genomföra mätningar i skolan.
– Om skolan fungerar som det är tänkt, kan mätningarna sedan komma att ligga till grund för hur man ska ändra dagens byggnormer, säger Tomas Lindgren.
Han tycker att Högåsskolan är ett bevis på att passivhus inte behöver vara dyrare att bygga än vanliga hus.
– En viktig del är att den omslutande ytan minimeras. Bygger man en långsmal byggnad med samma volym blir det svårare. Här bygger vi mer som en kub. Men då gäller det också att tänka på att ha fönster och fönsterpartier rätt placerade så att vi får in ljus även i mitten av byggnaden, säger Tomas Lindgren.