• torsdag 27 november 2014
"Beutler-soppan inte god" Handbollsbloggen Handbollsbloggen
Vädersponsor:

Tydligare riktlinjer ska säkra skolmat

Tierp deltog inte i den stora nationella studien kring skolmaten 2011, men jobbar på egen hand med att utveckla kvaliteten på den mat som sedan 2010 lagas i egen regi. Kommunens kostkonsulent ser fram mot lokalt beslutade riktlinjer för vad skolmaten i Tierp ska bestå av.

Ingen skola i Tierps kommun finns bland de 191 skolor i landet som återfinns i Karolinska Institutets skolmatskartläggning 2011. Däremot är Tierp en av 100 kommuner som valts ut av Skolverket i en granskning av skolmatens näringsriktighet, bland annat med utgångspunkt i den nya skollagens krav på just näringsriktig skolmat. Resultatet av det arbetet väntas nästa vår, men kommunens kostkonsulent Maria Leopardi Gustafsson ger redan nu en vink om vad hon tror kommer att framgå av svaren från Tierp.
– Det saknas mål och inriktningsbeslut i Tierps kommun, säger Maria Leopardi Gustafsson.

Hon efterlyser tydliga och enhetliga politiska riktlinjer för vad skolmat ska vara. Nu är det upp till varje enhet, det vill säga vart och ett av kommunens tillagningskök, att avgöra vad som lagas och serveras. Avsaknaden av enhetlighet kan få sådana följder som att utbudet av frukt och grönt varierar på de matbord kommunen ansvarar för, eller att vissa rätter som blodpudding inte serveras alls.

Men en ändring är på gång, underlag till riktlinjer håller på att utarbetas och kostkonsulenten hoppas att resultatet ska bli det stöd i tre delar som hon anser att kommunens matpersonal behöver. Den ska bestå av en politisk policy, övergripande mål och detaljerade beskrivningar för verksamheterna.
– Något som är lättare för verksamheterna att förhålla sig till, men som också garanterar en grundkvalitet för elever, kunder och anhöriga. Det passar inte med egna åsikter, det måste finnas en grund, säger Maria Leopardi Gustafsson.

Nyligen har en lokal skolmatsenkät genomförts i Tierp. 496 elever har svarat och kostkonsulent Maria Leopardi Gustafsson har börjat dra en del slutsatser av enkäten. Hon ser ett klart samband mellan skolstorlek och hur nöjda eleverna är. Ju större skola, desto större andel negativa svar, inte minst vad gäller trivsel, stök, matstress och hur maten kopplas till skolans pedagogiska verksamhet.

Hon tror att det kan behövas nytänk när det gäller serveringsställen, mattider och -miljö. Matorganisationen letar också efter former för att bli bättre på att sälja sitt arbete och därmed påverka attityder. En annan del av attitydpåverkan kan vara att tydliggöra samspelet mellan skolmat och skolans pedagogiska arbete, något som ska finnas med i de kommande riktlinjerna.
– Det följer av skollagen, men är fortfarande väldigt luddigt. Jag tycker det är positivt att man lyft upp skolmåltider i lagen, men man måste fundera på vad näringsriktig mat innebär. Man måste se till helheten och inte bara till näringstabeller.

 

 

 

Tierp

Header Annonstorg