• tisdag 21 oktober 2014
Öberg tippar: del 11/14 - Där hamnar Kalix Bandybloggen Bandybloggen
Vädersponsor:

Bevis på att apatiska barn inte simulerar

Apatiska flyktingbarn har förändrade halter i blodet av flera hormoner som har samband med långvarig stress. När barnen tillfrisknar återgår hormonhalterna till normala nivåer.

Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie som publiceras i facktidskriften BMC Research Notes.
– Vår studie är visserligen liten, men resultaten är ändå så tydliga att vi kan avvisa alla påståenden som funnits om att barnen simulerat sina symtom. Förändrade halter av olika så kallade steroidhormoner är inte något som kan simuleras fram, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet.

Studien omfattar elva barn, de flesta i början av tonåren, som vårdats av Sacchsska barnsjukhuset i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrins mobila team i Stockholm. Under lång tid var barnen sängliggande, visade ingen kontakt med omvärlden och måste sondmatas för att få vätska och näring.

När studien inleddes, vid flera tillfällen under sjukdomstiden och efter det att barnen – i de flesta fallen – hade tillfrisknat togs blodprover. Analyserna av proverna visar att barnen under sjukdomstiden hade förändrade halter av kortisol och flera andra steroidhormoner i blodet.
– För en del hormoner, som till exempel kortisol, var halterna betydligt lägre än normalt. För andra hormoner var halterna förhöjda. Förändringarna av hormonhalterna stämmer väl överens med dem som kan ses vid långvarig psykisk stress, säger Jonas Bergquist.

Som exempel nämner han att sänkta halter av kortisol i blodet också setts hos krigsveteraner med så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och att ett av de hormoner som de apatiska barnen hade förhöjda halter av också varit förhöjt i tidigare studier av PTSD-patienter.
– Också hos de apatiska flyktingbarnen fanns för det mesta uppgifter om flera traumatiska erfarenheter innan de insjuknade, som till exempel förföljelse i hemlandet, misshandel och separation från eller förlust av en förälder, säger Jonas Bergquist.

Ju fler symtom barnen hade, desto större verkade hormonförändringarna vara, desto längre tid sondmatades de och desto längre dröjde det innan de hade återhämtat sig och kunde betecknas som friska. Det fanns barn i studien som sondmatades i mer än två år.
– Dessa resultat måste dock bekräftas i nya och utvidgade studier innan vi vet om mätning av steroidhormoner bör bli ett hjälpmedel för att ställa diagnos, bedöma sjukdomens svårighetsgrad, ställa prognos och följa sjukdomsförloppet och effekten av olika behandlingsinsatser, säger Jonas Bergquist.

Just nu samlar forskarna in uppgifter om vissa genetiska förändringar, som normalt inte ger upphov till några besvär, i samband med extrem stress skulle kunna ge upphov till symtomen hos apatiska flyktingbarn.
– I och med denna studie och kunskapen om att antalet apatiska barn åter ökar är det en utmaning för svenska barnläkare att försöka genomföra förnyade studier med fler deltagare. Det skulle inte bara ha betydelse för barnen, utan även för andra grupper som råkat ut för extremt påfrestande händelser, säger Jonas Bergquist.

 
  • Senaste nytt unt.se
  • Senaste nytt omvärld
  • 24UNT

Löfven informerar Finland

Ja till bostadsbyggande i Seminarieparken

Uppsala