• lördag 29 april 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
100 dagar utan innehåll Ledarloggen Ledarloggen
Vädersponsor:

Därför är sen avnavling bra

Några minuters väntan med att klämma av navelsträngen kan ha positiva effekter på barnets finmotorik och sociala beteende flera år senare, i synnerhet för pojkar.

Det framgår av en svensk studie, som publiceras i den barnmedicinska tidskriften Jama Pediatrics.

– Jag hoppas att våra resultat ska bli ytterligare en signal över hela världen till dem som utarbetar rekommendationer om avnavling. Vi ser flera positiva effekter men inga biverkningar alls av att vänta några minuter med avnavlingen, säger Ola Andersson, barnläkare vid Hallands sjukhus och forskare vid Uppsala universitet.

Redan för några år sedan väckte studien internationell uppmärksamhet när forskarna visade att avnavling efter minst tre minuter i stället för efter bara några sekunder drastiskt minskade risken för järnbrist under nyföddhetsperioden.

– Den enkla förklaringen till detta är att det nyfödda barnet vid senare avnavling hinner få tillbaka en hel del av blodet som finns i moderkakan. Detta ger ett viktigt tillskott av järn från hemoglobinet i de röda blodkropparna, något som tidigt avnavlade barn går miste om, säger Ola Andersson.

Nu presenterar forskarna den uppföljning som gjordes på 263 barn i studien vid fyra års ålder. Under ledning av en psykolog testades barnens allmänna intelligens och finmotorik, och föräldrarna besvarade enkäter om barnens allmänna utveckling och beteende.

Det fanns inga skillnader totalt sett i prestationerna på intelligenstestet mellan tidigt och sent avnavlade barn. Däremot hade sent avnavlade barn bättre finmotorik i ett av psykologtesten och enlig föräldrarnas bedömning. Enligt föräldrarnas skattningar hade sent avnavlade pojkar också ett mer socialt beteende, till exempel när det gällde omtänksamhet, att dela med sig och vara snälla mot andra barn.

En närmare analys visade att det var just pojkarna i den sent avnavlade gruppen som svarade för förbättringarna. Mellan tidigt respektive sent avnavlade flickor fanns däremot inga tydligta skillnader i testresultat.

– Vi tror att dessa könsskillnader kan förklaras av att flickor i allmänhet redan vid födelsen har ett bättre järnförråd i kroppen. Därför är risken för att få järnbrist efter tidig avnavling lägre för flickor än för pojkar, säger Ola Andersson.

Men varför skulle järnbrist under de första levnadsmånaderna påverka finmotoriken och beteendet flera år senare?

– Efter födelsen behöver hjärnan järn för att utvecklas, bland annat för att bygga upp skyddhöljet kring nervtrådarna så att signalöverföringen i dem fungerar optimalt. Andra studier har visat att låga järnförråd tidigt i livet är kopplade till sämre finmotorik i fem-sexårsåldern, säger Ola Andersson.

Han betonar att barnen i studien hade friska mammor och föddes i normal tid i ett samhälle där näringsbrist inte är något problem.

– Ändå fann vi negativa effekter av tidig avnavling på både kort och flera års sikt bland pojkarna. Det talar för att sen avnavling kan ha ännu större positiva effekter i samhällen där det är mycket vanligt att pojkar och ofta även flickor har järnbrist, säger Ola Andersson.

I samarbete med lokala läkare och sjuksköterskor bedriver han en liknande studie med tidig respektive sen avnavling vid ett sjukhus i Nepals huvudstad Katmandu.

– Vi förväntar oss att den kommer att ge ännu starkare stöd för att av hälsoskäl rekommendera sen avnavling, som tills för bara de senaste decennierna ju faktiskt är den metod som använts under hela mänsklighetens historia, säger Ola Andersson.

Studien kan läsas på http://archpedi.jamanetwork.com/article.aspx?doi=10.1001/jamapediatrics.2015.0358