Det framgÄr av en svensk-tysk studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of Clinical Endochrinology & Metabolism.
â VĂ„r studie Ă€r visserligen gjord pĂ„ unga friska försökspersoner, men förhoppningsvis kan resultaten i förlĂ€ngningen anvĂ€ndas för att förbĂ€ttra minnet hos personer med nedsatt minnesförmĂ„ga, sĂ€ger forskaren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Alla som minns vad de fick lÀra sig pÄ biologilektionerna i skolan vet att insulin Àr ett livsviktigt hormon, som sköter hur kroppen tar upp och anvÀnder socker i muskler och fettvÀvnad. DÀremot har de flesta aldrig fÄtt lÀra sig att insulin Àven har betydelse för hur hjÀrnan fungerar.
Trots att det i mer Ă€n 30 Ă„r varit kĂ€nt att nervceller i flera viktiga omrĂ„den i hjĂ€rnan Ă€r försedda med massor av âmottagarstationerâ, sĂ„ kallade receptorer, för insulin Ă€r detta inte nĂ„got som lĂ€rs ut i skolan, inte ens pĂ„ universitetsnivĂ„.
â I dag vet vi att insulin Ă€r jĂ€tteviktigt för minnet. VĂ„r egen och andra forskargrupper har till exempel visat att tillförsel av insulin till hjĂ€rnan med en nĂ€ssprej förbĂ€ttrar olika minnesfunktioner, bĂ„de hos friska personer och hos patienter med Alzheimers sjukdom, sĂ€ger han.
I den nya studien har forskarna gÄtt vidare och undersökt om dofter kan anvÀndas för att ytterligare förbÀttra effekterna pÄ minnet av att spreja en lÄg dos i nÀsan, som via luktnerven snabbt kan transporteras vidare till och stimulera insulinreceptorer i hjÀrnan.
â Alla har sĂ€kert erfarenheter av att de kĂ€nt nĂ„gon lukt som hjĂ€lpt dem att Ă„terhĂ€mta nĂ„got gammalt minne, till exempel att doften av pepparkakor pĂ„mint om nĂ„gon rolig hĂ€ndelse nĂ€r de firade jul med familjen, sĂ€ger Christian Benedict.
Studien omfattar 18 unga mĂ€n som genomgick tester av förmĂ„gan att komma ihĂ„g olika dofter och av bildrutor i ett slags memoryspel pĂ„ en dataskĂ€rm. Testerna gjordes under tvĂ„ olika betingelser, en gĂ„ng efter att de sprejat riktigt insulinsprej och en gĂ„ng efter en âplacebosprejâ i nĂ€san.
â För att vĂ„r eller försökspersonernas egen eventuella tro pĂ„ effekterna av insulin inte skulle pĂ„verka resultaten visste varken deltagarna eller vi forskare nĂ€r försöken pĂ„gick om de hade fĂ„tt insulin- eller placebosprej, sĂ€ger Christian Benedict.
NĂ€r resultaten av testerna sammanstĂ€lldes visade det sig som vĂ€ntat att förmĂ„gan att komma ihĂ„g bildrutor frĂ„n dataskĂ€rmen förbĂ€ttrades nĂ€r de visades i kombination med nĂ„gon doft â och att den fungerade bĂ€ttre efter att deltagarna fĂ„tt insulinsprej Ă€n efter att de fĂ„tt placebo.
â FörbĂ€ttringen intrĂ€ffade dock inte direkt efter en försÂta testomgĂ„ng utan sĂ„gs först efter tio minuter, nĂ€r deltagarna pĂ„ nytt skulle koppla ihop en doft med en viss bildruta, sĂ€ger Christian Benedict.
Han betraktar resultaten som âsuperspĂ€nnandeâ och âmycket glĂ€djandeâ. Samtidigt betonar han att mycket forskning Ă„terstĂ„r innan man vet om behandling med insulinsprej i kombination med olika dofter kan anvĂ€ndas praktiskt som minnesstĂ€rkare.
â Vi behöver till exempel studera om förbĂ€ttringen av minnet med hjĂ€lp av dofter och en lĂ„g dos extra insulin blir bestĂ„ende över lĂ€ngre tid och om den kan ses ocksĂ„ hos personer med försĂ€mrat minne, till exempel vid Alzheimers sjukdom, sĂ€ger Christian Benedict.