• tisdag 25 november 2014
Gala. Fotbollsbloggens gala 2014 - Storsla... Fotbollsbloggen Fotbollsbloggen
Vädersponsor:

Förhören med de misstänkta fortsätter

När den stora kidnappningsrättegången i Uppsala tingsrätt fortsatte på fredagen var det med förhör med de misstänkta. Främst var den den 23-åriga kvinnan som lämnade sin berättelse.

UNT var på plats och direktrapporterade från förhandlingarna. Här kan du läsa rapporten, de äldsta inläggen hittar du längst ned.

12.07. Vi tackar för i dag och är tillbaka med direktrapport på unt.se på måndag morgon.

12.05. Innan man bryter upp diskuterar man lite om hur man ska lägga upp kommande rättegångsdagar. Man ligger nu efter en del i tidsschemat.

12.02. Nu är klockan 12 och rätten har sedan tidigare kommit överens om att man skulle bryta nu. Förhandlingarna fortsätter på måndag. Då ska kvinnan få fler frågor. Till en början har åklagaren fler frågor.

12.01. Det avtalade var att hon skulle höra av sig till läkarstudenten när 25-åringen låg och sov.

12.00. Hon säger att 25-åringen kommenterade att maten var lite annorlunda, men hon tycker inte att det var någon större anmärkning. Hon minns inte att hon, som 25-åringen gör gällande,  skulle ha sagt att pajen var kryddad med en ovanlig krydda.

11.59. Hon tycker inte att hon var ensam så mycket i 25-åringens kök. Denne kom ju förbi flera gånger och höll bland annat på med att duka.

11.58. Åklgararen frågar varför hon lade upp maten åt 25-åringen. Hon menar att det var så de brukade göra, att den som bjöd och lade upp maten.

11.57. Hon upprepar nu att hon bara trodde att det var hon och läkarstudenten som skulle föra bort 25-åringen. Hon trodde att läkarstudenten skulle leda ned 25-åringen för trapporna. På vägen upp fick hon veta att fångvaktaren skulle vara med för att hjälpa till.

11.54. Båda de medåtalade var med när hon ordnade med maten. Att det var vin i de muffins hon bakade har hon nog inte nämnt i förhören tidigare, men hon förmodar nu att hon hade vin i dem. Det var inget anmärkningsvärt för hennes del.

11.52. De diskuterar nu maten kvinnan bjöd 25-åringen på. Kvinnan säger att pajen var köpt och fanns i en frys hemma hos läkarstudentens mamma.

11.50. Frågan får nu frågor om sitt stipendium till USA. Hon svarar att hon egentligen inte hade fått ett stipendium, vilket hon uppgivit för 25-åringen, men att hon genom sina studier hade möjlighet att studera i USA. Hon var nu på väg till USA för att se om det kunde vara något för henne.

11.46. Åklagaren pekar på att han tycker att det är märkligt att kvinnan så många gånger i sin berättelse varit inne på att "det inte skulle vara farligt" om det nu var en rolig sak de skulle hitta på. 

11.43. Åklagaren undrar vem av de två som varit drivande. Hon svarar att de ju var hon som tog upp att hon ville göra något, men att det sedan var läkarstudenten som var på henne om att hon var dålig på att få det hon planerade gjort. Hon menar att hon kände press eftersom läkarstudenten börjat planera.

11.42. Hon får frågan om vad hon själv skulle få ut av att göra något med 25-åringen. Hon svarar att hon ville visa sig spontan och påhittig.

11.40. Hon upprepar att hon inte vet varför fångvaktaren blev inblandad. De kände inte varandra närmare. Hon visste inte ens vad han hette, hon kände bara till ett smeknamn, uppger hon.

11.39. Kvinnan säger nu, för första gången sedan gripandet, att hon själv blivit utsatt för ett överraskningsbortförande på sin 20-årsdag av läkarstudenten och några av hennes kamrater.

11.38. Åklgaren frågar mer om planerna. Kvinnan menar att 25-åringen är så smart att det krävdes planering för att han inte skulle genomskåda att det var ett skämt. Att hon, som åklagaren menar, har skrivit ned planer, säger hon sig inte minnas.

11.37. De har inte diskuterat det här kontinuerligt, utan det har kommit upp vid några tillfällen.

11.36. På fråga svarar kvinnan att tanken på att hitta på något fanns redan innan hon visste att 25-åringen skulle förlova sig.

11.34. Kvinnan upprepar att det inte skulle vara något obehagligt för 25-åringen. Åklagaren pekar på att kvinnan inte har sagt såhär i förhören. Kvinnan säger att det varit mycket känslor inblandade och att hon "inte alltid sagt det hon menade" i polisförhören.

11.33. Åklgaren frågar nu om samtalet hon och läkarstudenten hade i maj om att "hitta på något roligt" med 25-åringen. Hon säger att de aldrig pratade om kidnappning. Det var mer i termer av en överraskning.

11.31. Åklagaren Lars Hedvall frågar om hennes besök i Uppsala i april. Han frågar om de brev som hittats hemma hos Uppsalastudenten. Hon säger att hon inte minns breven. Men hon antar att det är hon som har skrivit dem.

11.29. Hon kallar på fråga läkarstudenten för sin bästa vän. Men de blev aldrig ett kärlekspar igen efter brytningen hösten 2010. I stället var de vänner.

11.27. Åklagaren frågar nu om kvinnan har hjälpt läkarstudenten ekonomiskt på något sätt under den tid de hade en relation och efteråt. Hon svarar att under 2010 gjorde de en resa ihop som drog ut i 5-6 månader. Hon lånade då ganska mycket pengar av honom. Ungefär 200 000 som hon sedan lämnat tillbaka.

11.24. Hon får nu fler frågor om hur hon och 25-åringen kommit i kontakt med varandra. Hon är helt säker på att det är under sommaren 2010.

11.22. När hon sitter hos polisen tror hon att 25-åringen ska komma tillrätta ändå.

11.19. Åklagaren frågar nu varför hon inte berättade för polisen att hon visste vad som hänt 25-åringen.
- Just då vad jag förstod det som att de där uppe i Norrland hade en bil och kunde ta sig därifrån själva. Jag vet inte varför jag inte sade något. Men jag visste ju inte var han var, svarar hon.

11.18. Sedan blir de stoppade av polisen.
- Sedan kom vi hit, sammanfattar hon.

11.17. De fortsatte sin färd. De tjafsade med varandra i bilen. De fortsatte upp mot Uppsala. Hon trodde att de skulle återvända till Linköping rätt snart.

11.16. Mitt i natten stannar de och äter i Stockholm. Hon minns inte att hon har sett 25-åringens mobiltelefon i bilen.  

11.15. Hon får nu höra att de ska hyra en bil och åka norrut. Men hon visste inte varför och vart de var på väg. De tog bilen och åkte mot Stockholm.

11.12. På nyårsdagen sade hon till läkarstudenten att hon inte ville vara med längre. Hon tyckte att han kunde "lämna tillbaka" 25-åringen som dessutom hade en viktig uppsats att lämna in.

11.11. - Hade jag varit mer informerad hade jag reagerat på ett annorlunda sätt, säger hon. 

11.09. Hon tycker att det var omdömeslöst av henne att i det här läget inte höra av sig till 25-åringens anhöriga.

11.08. Det viktigaste för henne nu är att 25-åringen mår bra. Hon får höra att "det har hänt lite saker" som gjort att de inte har kunnat ha kontakt. Men hon får höra att 25-åringen och fångvaktaren har det bra och umgås.

11.07. Hon hämtar upp läkarstudenten som kommer till Linköping med tåg. Hon noterar att han luktar brandrök. Han säger att han är hes och inte kan prata. Han verkar medtagen, som om han inte har sovit på flera dagar.

11.05. Till slut hör läkarstudenten av sig på telefon. Hon får höra att 25-åringen mår jättebra.

11.03. Det går nästan två dagar. Sedan hör 25-åringens anhöriga av sig. Hon vet inte vad hon ska säga. Hon vet ju inte var han är, inte ens åt vilket väderstreck de har åkt.

11.02. Hon skickar lite sms till läkarstudenten men hans mobil verkar vara avstängd. Hon har inget nummer till läkarstudenten och kan inte nå Uppsalstudenten heller på hans telefon. Hon får panik, men litar fortfarande på läkarstudenten.

11.01. Hon har promenerat runt efteråt. Hon går till centralstationen där hon tar en buss till Stockholm tidigt på morgonen.

11.00. Hon är så stressad att hon lyssnar inte på vad läkarstudenten säger innan männen åker iväg. Hon är inte så bra på geografi och vet inte vart männen är på väg. De börjar gräla.

10.59. Kort efter att männen försvunnit gick hon därifrån. Hon minns inte vart hon gick. Det var ju natt och hon anade att det inte gick några tåg söderut.

10.58. De båda andra kommer nu in i lägenheten. Skoj eller inte så tyckte hon att situationen var obehaglig. Hon gick ut i köket och stod kvar där. Hon hörde inte vad männen sa till varandra och vem som sa vad.

10.57. När 25-åringen somnat meddelade hon läkarstudenten. Hon tycker för övrigt inte att 25-åringen betett sig på något kontigt sätt innan han gick och lade sig.

10.56. Hon tyckte att det de skulle göra var "skitjobbigt". Det var inte hennes stil, men hon litade på läkarstudenten.

10.55. 25-åringen bytte kläder själv. Det är ingen av de tre andra som bytt kläder på honom. Sedan gick 25-åringen och lade sig.

10.53. Han sade ingenting om maten. Han åt en del av den. Hon kan inte hålla med om att han tappade medvetandet så snart.

10.52. Han var hungrig så han fick en större bit när hon lade upp maten. Hon hällde på tacosås åt dem båda.

10.51. 25-åringen går och sätter sig vid sin dator. Hon sätter in pajen i ugnen. Hon frågade om hon kunde ta tacosås eftersom hon visste att han ville ha det kryddstarkt.

10.50. Hon är nu framme vid lägenheten. Hon ringer på och blir insläppt. Hon har dessförinnan ringt och sagt att hon hade med sig paj.

10.49. Hon förstod inte varför fångvaktaren var med. Hon tänkte att det kanske var för att han skulle få vara med på en social aktivitet.

10.48. När de skulle åka till Uppsala var skåpbilen den enda bil som fungerade. Hon säger att det var därför de tog den.

10.46. Hon ordnar nu paj och muffins. Hon tycker att det är märkligt att fångvaktaren nämt tabletter. Några sådana har aldrig funnits. Hon använde rödvin när hon bakade muffins, men det var enligt receptet.

10.44. Nästa dag är 28 december. Hon är i Linköping men ska besöka 25-åringen i Uppsala på kvällen. Hon kommer nu på att hon ska ha med sig mat till honom eftersom han suttit och pluggat under dagen.

10.43. De blir stoppade av polisen natten mellan 27 och 28 december. Läkarstudenten får böter för att han ligger där bak utan bälte.

10.41. I Göteborg hyr de skåpbilen. Hon antar att den ska användas till en flytt. De åker vidare till Malmö. 25-åringen diskuteras inte under den här resan. Hon vet inte om rullstolen hämtades någon gång under färden.

10.40. När de båda medåtalade ordnade bilar var hon sjuk och låg och sov, berättar hon. Hon blev upphämtad av dem 27 december och åkte sedan till Göteborg.

10.39. 26 december hörs hon och Uppsalastudenten. Hon skulle åka till USA i januari och ville få det hela överstökat. De kom överens om att ses och äta middag. Men hon sade inte i telefonen att hon skulle ha med sig mat. Det sa hon först i bilen på vägen upp, poängterar hon.

10.36. Vi är nu inne i december. Läkarstudenten tycker att hon ska göra något för 25-åringen innan året är slut. När hon säger att de ska skippa det säger han att hon är feg.
- Men det här kanske är något som killar tycker är kul, tänkte jag.

10.35. Hon ifrågasätter nu flera av de saker fångvaktaren har sagt. Hon beskriver honom som paranoid.

10.33. Hon har aldrig nämnt 25-åringens namn för fångvaktaren. Hon har aldrig diskuterat några planer med honom. Hon trodde att det hela var något hon och läkarstudenten skulle göra tillsammans.

10.32. Hon har inget minne av att hon har haft kontakt med säljaren av huset i Robertsfors.

10.31. Hon var dock inte inblandad i själva bankärendet och såg aldrig blanketterna fångvaktaren hade fyllt i.

10.28. Anledningen till att hon följde med fångvaktaren till banken var att hon hade kunskap om hur banker fungerar och att hon ville hjälpa till. Hon fick höra att fångvaktaren ville ta ett lån men inte fått någon bra hjälp så därför följde hon med.  

10.27. Fångvaktaren och läkarstudenten har inte haft någon kontakt med varandra under de år hon känt läkarstudenten, berättar hon nu. I den mån de hade kontakt var det för att läkarstudenten ville ha lite koll på att fångvaktaren mådde bra. De träffar de hade under hösten 2011 har hon inte varit med på, uppger hon.

10.26. Hon berättar dock att 25-åringen berättat om hur han och några kompisar satt ögonbindel på en kompis och tagit med honom till en bondgård. Hon tänkte att det kanske var sådant som folk tycker är kul.

10.25. Hon mådde rätt dåligt under hösten. Hon och 25-åringen började nu glida ifrån varandra lite och hennes tankar på att hitta på något för honom tog slut. Hon sade till läkarstudenten att det inte var aktuellt.

10.23. Det som ändå diskuterats skulle inte innehålla någon fara för 25-åringen. Och det handlade aldrig om några pengar. Hon visste inte ens om att hans familj var rik, säger hon. Hon blir nu ledsen när hon har hört det fångvaktaren har sagt.

10.22. I slutet av sommaren förlovade sig 25-åringen och ringde och berättade det för kvinnan. Hon tyckte att det var omtänksamt. Hon säger att varken hon eller läkarstudenten vad hon vet spann vidare på planerna att göra något med 25-åringen.

10.21 Läkarstudenten ska då ha sagt att de kanske kunde sätta ögonbindel på 25-åringen och föra bort honom. Men hon reagerade häftigt mot det, hon ville inte vara med på något sådant. Men läkarstudenten ska ha sagt "låt mig göra det då, killar gör sånt".

10.20. - NN (läkarstudenten) är en fyndig person som kommer på saker. Därför vände jag mig till honom och frågade om han hade någon idé.

10.19. I maj pratade hon med läkarstudenten om att hon ville göra något för 25-åringen för att visa sin tacksamhet.
- Jag ville göra något som fick honom att alltid minnas mig.

10.18. När hon kom tillbaka till Linköping berättade hon om 25-åringen för läkarstudenten. Hon beskrev honom som öppen, snäll och generös. Hon tycker att 25-åringen och läkarstudenten har många liknande positiva sidor.

10.15. I april var hon på besök i Uppsala för att prova på att vara inneboende med 25-åringen och hans kamrat som också bodde där. Hon kände sig bekväm i hans sällskap. 

10.14. - Jag ville aldrig mer att han skulle få en anledning att lämna mig, säger hon om läkarstudenten.
Hon fortsatte dock att ha kontakt med Uppsalastudenten.

10.12. Det var detta som gjorde att det dröjde för henne att flytta till Uppsala. I stället började hon träffa läkarstudenten igen.

10.11. Vi är nu inne på 2011. Läkarstudenten försökte kontakta kvinnan och var rätt ihärdig. När hon ringde tillbaka sade han att han ville att de skulle vara ett par igen. Det blev en svår situation för henne, berättar hon.

10.10. - Han var rak och enkel, en bra person att ha omkring sig, säger hon om Uppsalastudenten.

10.08. Kvinnan tyckte att det lät bra med en nystart i livet. Hon bestämde sig för att anta erbjudandet om att bli inneboende hos 25-åringen i Uppsala.

10.06. I samband med det här lunchar hon med den 25-årige Uppsalastudenten i Linköping. Hon berättade då för honom att hon ville lämna Linköping.

10.05. Kvinnan berättar att hennes och läkarstudentens relation tog slut i slutet av 2010.

10.03. Rådmannen säger att han främst vill höra om hennes kontakt med den 25-åriga Uppsalastudenten. Kvinnan ville dock berätta om sina trassliga hemförhållanden, säger hon och hon ber om ursäkt för sitt känsloutbrott tidigare.

10.00. Nu ropas åhörarna in igen. Förhöret med kvinnan ska fortsätta.

09.53. Även läkarstudenten ska ha börjat gråta när kvinnan talade, vilket gjorde att en paus blev nödvändig, får jag höra av min kollega i rättssalen.

09.41. Kvinnan fortsätter gråta. Rätten beslutar om en kort paus.

09.40. Kvinnan försökte vara med både läkarstudenten och sin familj, men det dög inte för familjen, säger hon. Hon känner sig trakasserad av sin familj, säger kvinnan. Hon har nu väldigt svårt att berätta och gråter.

09.39. Hon och läkarstudenten har varit ett par, men hennes familj har varit emot relationen. Men han var allt för henne, både den hon älskade och hennes bästa vän.

09.37. Efter sommaren började de diskutera att kvinnan skulle flytta hem till 25-åringen i Uppsala. Men hon hade bestämt sig för att stanna i Linköping.

09.36. - Jag tyckte att vi hade rätt mycket att tala om. Jag berättade att jag vantrivdes på mitt jobb och funderade på att flytta från Linköping. Han berättade om Uppsala. Jag var tillsammans med NN (läkarstudenten) på den tiden.

09.35. Hon och Uppsalastundenten fick kontakt via facebook. De kom från samma stad och sommaren 2010 satt hon och slösurfade och kom in på hans sida. De började skriva till varandra.

09.34. Nu ska den 23-åriga kvinnan förhöras.

09.33. Rätten diskuterar nu hur man ska gå vidare.

09.32. Nu är advokat Hugoson nöjd. Han har inga fler frågor.

09.30. Advokat Hugoson pekar på en lapp där fångvaktaren fått uppdrag att höra av sig "så att någon annan i gruppen" kunde komma. Fångvaktaren säger att läkarstudenten nämnt att det fanns 1-2 personer mer inblandade. En man och en kvinna till.

09.29. Nu får han frågor om att han sagt att han blev konfunderad när han sett läkarstudenten och offret sitta och prata i källaren i Robertsfors och att det verkade ha trevligt. Han svarar att så var det, men att han tänkte att läkarstudenten visste vad han gjorde.

09.28. Advokat Hugoson frågar hur tung rullstolen var. Kanske vägde den 15 kilo, säger fångvaktaren. Ingen granne reagerar.

09.27. - Det sker så tyst att inga grannar vaknar, säger fångvaktaren.

09.25. Nu advokat Hugosons tur. Han frågar hur det praktiskt går till när de bär ner 25-åringen från lägenheten. Fångvaktaren säger att han och läkarstudenten samt antagligen även kvinnan hjälps åt och bär, skjutsar och rullar. Snarast rullar de.

09.22. Advokat Andersson försöker flera gånger pressa fångvaktaren om att det han sade i rätten i går inte stämmer helt överens med vad han sagt i förhören. Men varje gång säger fångvaktaren att hans minnesbild är bättre nu.

09.20. Han har en minnesbild av att kvinnan delvis bevittnade vad som hände.

09.19. Det är kvinnan som släpper in dem. Som han minns det öppnar kvinnan dörren för dem. Han minns inte att kvinnan säger någonting medan de är där.

09.17. Nu diskuterar de händelsen vid den 25-årige Uppsalastudentens lägenhet. Han berättar att han tror att det var tänt i trapphuset, men att det nog var släckt i lägenheten när han kom in där. 

09.13. Stig Inge Andersson jämför med vad fångvaktaren sagt om matlagningen i förhören. Uppgifterna stämmer inte helt. Där ska han ha sagt att han inte vet så mycket om matlagningen. Fångvaktaren säger att han nu har försökt tänkta tillbaka och han nu minns mer och känner sig mer säker än han var under polisförhören.

09.11. Fångvaktaren får nu detaljfrågor om vad han sett av kvinnans matlagning inför den måltid hon bjöd offret på. Han säger att han sett delar av matlagningen. Han säger att han också minns vita tabletter som ska ha förekommit i matlagningen, men han har en vag minnesbild.

09.10. Stig Inge Andersson pekar på att fångvaktaren i förhör sagt att han "tror" att det är kvinnan har sagt datumet. Fångvaktaren menar att han ibland i förhören använt ordet tror trots att han i själva verket är helt säker.

09.09. Han är hundra procent säker på att kvinnan vid ett tillfälle sagt "vi kör den 28:e".

09.07. När de ringer till säljaren av huset till Robertsfors första gången tror fångvaktaren att kvinnan är med. Senare har hon egen kontakt med säljaren.

09.06. Nu får han frågan varför kvinnan var med honom vid mötena med banken. Han säger att om det inte var på kvinnans egna initiativ var det på läkarstudentens. Han vet inte.

09.05. Nu får han frågor om banklånet han tog inför husköpet. Han svarar att det var läkarstudentens idé att han skulle ta ett lån.

09.02. Han får nu frågor om senare möten. Vid ett möte ska kvinnan ha varit med men i förhör har fångvaktaren sagt att de inte pratade så mycket om kidnappningen då. Fångvaktaren säger dock nu att de diskuterat att köpa en stuga under mötet.

09.00. Kvinnans advokat Stig Inge Andersson hänvisar nu till förhör där han menar att fångvaktaren varit rätt vag i sina uttalanden om kvinnans roll. Han har bland annat sagt att han "tror" att kvinnan sagt olika saker. Fångvaktaren svarar att han känner sig väldigt säker.

08.57. - Jag tycker att de tekniska bevisen styrker det. De anteckningar som finns. Och hon och NN (läkarstudenten) har ju varit ett par, säger han.

08.56. Stig Inge Andersson undrar vad fångvaktaren grundar sina anklagelser om att kvinnan varit med i planeringen på. Fångvaktaren säger att det mycket är det läkarstudenten har sagt som har gjort att han fått den bilden.

08.55. Den 23-åriga kvinnan ska ha berättat att hon etablerat en kontakt med offret. Men detaljarna ska han ha fått höra av läkarstudenten, säger han.

08.54. Stig Inge Andersson undrar om han ställde frågor om pengar och annat eller om han bara var passiv och följde med. Fångvaktaren svarar att han trodde på läkarstudenten och var rätt passiv.

08.52. Han får nu frågan om kvinnan och han diskuterat pengar någonting. Fångvaktaren svarar att det är läkarstudenten och han som diskuterat en specifik summa. Med kvinnan har han inte diskuterat pengafrågan.

08.50. Han får frågan om det fanns något som gjorde att han kunde tro att det var något annat än en kidnappning. Men ordet kidnappning användes av läkarstudenten, säger han.

08.49. Nu dags för kvinnans advokat Stig Inge Andersson att ställa frågor. Han frågar om fångvaktaren hört någonting om planerna före november 2011. Det nekar fångvaktaren till.

08.48. Nu känner han sig delvis inlurad i det här. Läkarstudenten har ljugit om offret och inte berättat om sina spelproblem, säger han.

08.47. De hade inför mötet i november förra året inte setts sedan maj 2010, berättar fångvaktaren. Att han nu blev utvald till ett sådant här uppdrag tyckte han kändes smickrande.

08.46. Advokat Norman frågar honom om hans relation till läkarstudenten.
- Jag såg honom som en klippsk, smart och förnuftig person.

08.45. Det faktum att hans kumpan var läkarstudent gjorde att fångvaktaren inte trodde att det sömnmedel som skulle användas vid kidnappningen var farligt.

08.44. Vid ett tillfälle ska läkarstudenten ha sagt att 25-åringen skulle döda fångvaktaren när han fick chansen. Han trodde på det och blev sedan förvånad när 25-åringen var så lugn.

08.43. Han kände en hel del oro inför kidnappningen. Eftersom han fått den 25-årige Uppsalstudenten beskriven för sig som farlig var han rädd för denne. Han var också rädd för att åka fast.

08.41. Fångvaktaren säger att läkarstudenten sagt åt honom att försöka bli av med sin paranojja. Att han skulle boka tid på en vårdcentral för att få hjälp mot ångesten. Men sedan ordnade läkarstudenten fram medicin åt honom.

08.40. Fångvaktaren säger att han uttryckt sin oro över tiden då han skulle vara ensam med 25-åringen i huset i Robertsfors och boken handlade om hur man hanterar oro.

08.39. Förhöret av fångvaktaren fortsätter nu. Först hans egen advokat Anders Norman. Han frågar först av en bok som fångvaktaren ska ha fått av läkarstudenten.

08.36. Nu ropas åhörarna in i salen.

08.27. Åhörarna har nu format en kö utanför tingssalen.

08.22. I dag kommer läkarstudentens advokat Bengt-Göran Hugoson och den 23-åriga kvinnans advokat Stig Inge Andersson få chansen att förhöra fångvaktaren. Deras klienter, som senare ska förhöras i rätten, förnekar helt att de skulle ha gjort sig skyldiga till människorov.

08.20. Under dagen ska förhöret med den så kallade fångvaktaren fortsätta. I går berättade mannen om hur han blivit indragen i planerna. Han menar dock att det är de båda medåtalade, hans kamrat läkarstudenten och dennes flickvän, som har stått för planerandet av kidnappningen.

08.15. Jag pratade med dem på tingsrätten nu på morgonen. Medietrycket har nu minskat lite, men under gårdagens förhandlingar var det istället många juridikstuderande som sökt sig hit för att titta.

08.09. Godmorgon och välkomna till dagens direktrapport! Per Johansson heter jag som ska rapportera från dagens förhandlingar här i Uppsala tingsrätt. Det är fjärde dagens förhandlingar som om en stund ska inledas. I går eftermiddagen beslutade rätten att sätta igång en halvtimme tidigare än planerat i dag, så ni som kommer in lite sent i rapporten får helt enkelt läsa ikapp.

08.00. Vi börjar strax rapportera härifrån Uppsala tingsrätt. Dagens förhandlingar ska enligt planeringen hålla på mellan 8.30 och 12.00.

 

 

Uppsala