Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften Molecular Biology & Evolution.

– Detta är det allra första exemplet bland människor på en genetisk anpassning till att tåla ett miljögift, säger professor Mattias Jakobsson vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

I studien har forskarna bland annat med avancerad genteknik undersökt blodprover från 124 kvinnor från ett område av Anderna i norra Argentina i vilket grundvattnet naturligt innehåller höga halter arsenik. Provsvaren har jämförts med uppgifter om arsenikhalten i kvinnornas urin.

De allra flesta kvinnorna visade sig ha mutationer i en gen, AS3MT, som kunde kopplas till ökad förmåga att snabbt bryta ner och utsöndra arsenik.

– Denna genvariant förekommer också bland invånarna i närbelägna områden med låga halter arsenik i grundvattnet, men i mycket lägre frekvens. Just denna genvariant är den allra största skillnaden mellan dessa i övrigt genetiskt mycket närbesläktade grupper, säger Mattias Jakobsson.

Också i befolkningar i andra vitt skilda delar av världen förekommer den effektiva avgiftningsvarianten av AS3MT-genen, men aldrig i tillnärmelsevis så hög frekvens som i bergsområdet i norra Argentina.

Analyser av arsenikhalten i en 7 000 år gammal mumie visar att detta bergsområde redan då måste haft höga halter arsenik i grundvattnet.

– Att avgiftningsvarianten av AS3MT-genen spridits till de allra flesta invånarna visar att den måste ha haft ett överlevnadsvärde. De som ärvt andra varianter av den från sina föräldrar har förmodligen haft högre dödlighet i barnaåldern och nedsatt fruktsamhet som vuxna, säger Mattias Jakobsson.

I byar i bland annat Indien och Bangladesh där vattnet först under senare tid blivit förorenat av arsenik är barnadödligheten högre än i närbelägna byar.

Med den nya studien får forskarna ytterligare ett konkret exempel på hur den av Charles Darwin upptäckta principen för evolution genom naturligt urval fortsätter att verka in i vår egen tid. Andra exempel på detta är lokala anpassningar till att leva på hög höjd och att motstå malaria – och förmåga att bryta ner laktas som gör att många människor i nordvästra Europa och Östafrikade tål att dricka mjölk.

Mattias Jakobsson tror att resultaten av den nya studien på sikt också kan ge praktiska tillämpningar.

– Med mer kunskaper om hur den skyddande varianten av AS3MT-genen verkar bör det bli möjligt att utveckla motmedel mot arsenikförgiftning och kanske även andra miljögifter, säger han.