Bra väder för giftig jätteloka

Problemen med den giftiga växten jätteloka är värre än vanligt i år. Vädret har gjort att de växt ordentligt.

Jätteloka blommar vanligtvis under juni och juli. Den kan sprida sig snabbt när den börjar fröa av sig.

Jätteloka blommar vanligtvis under juni och juli. Den kan sprida sig snabbt när den börjar fröa av sig.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2015-07-20 20:37

Den som kommer i kontakt med växtsaft från en jätteloka riskerar att få blåsor och brännskador och i värsta fall fula ärr. Det är när ämnena i växtsaften reagerar med sollljus som problemen uppstår. Sjukvårdsupplysningen uppmanar den som varit i kontakt med växten att tvätta sig ordentligt, använda kylbalsam och att undvika solen – även om man inte märker av någon irritation direkt.

Växten anses också vara ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom den tränger ut annan växtlighet. Kommunen ska nu inleda sin årliga bekämpning av växten med hjälp av giftbesprutning, med start vid området kring Flottsundsbron, inte långt från där Fyrisån rinner ut i Ekoln. Ann-Louise Dyer är projektledare för kommunens park- och friluftsområden på stadsbyggnadsförvaltningen.

– Vädret har gjort att de växt ordentligt. De sprider sig snabbt och det är det man vill förhindra, säger hon.

– Vi fokuserar främst på områden där folk rör sig. Om man ser jättelokan någonstans är det bra om man anmäler det till oss så vi vet var den finns.

Vad kan man mer göra för att bekämpa den?

– Man kan ju gräva upp dem, men det är lite sent för det nu.

Vad ska man göra om man märker att huden blivit irriterad efter kontakt med jättelokan?

– Åk till akuten, eller kontakta åtminstone sjukvårdsupplysningen.

Jätteloka

Jätteloka, tidigare jättebjörnloka, är en art i familjen flockblommiga växter. Det är en vanligen tvåårig, 2–3 m hög, mycket kraftig ört med meterlånga, bredflikiga blad som har långa, grova och håriga skaft. Stjälkarna är grova, rödfläckiga och håriga. De små, vita blommorna sitter i flockar samlade i en uppemot 50 cm vid sammansatt flock. Blomningen inträffar i juni–juli.

Jätteloka är en av de största örterna i familjen flockblommiga växter – den blir både hög och omfångsrik. Det är en sen inkomling i Sveriges flora som under senare år fått kraftig spridning här, framför allt längs vägar. Dess växtsaft kan ibland orsaka hudutslag och eksem.

Arten hör hemma i Asien, är att uppfatta som en kollektivart och odlas ibland som prydnadsväxt och förvildas då lätt. I en stor del av Sverige påträffas jätteloka på bland andra kulturmarker och stränder och är på många håll tämligen allmän; den är på snabb spridning.

Den kan hos känsliga personer orsaka eksem och blåsbildning om växtsaften kommer i beröring med huden; saften innehåller bland annat ett ämne som framkallar ljusöverkänslighet med åtföljande hudirritation. Växten bekämpas ofta i Sverige.

Källa: ne.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om