Det visar forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet i en studie bland Vasaloppsåkare, som publiceras i facktidskriften European Journal of Epidemiology.
– Våra resultat stöder tidigare, mindre studier som pekat på ökad förekomst av ALS bland professionella fotbollsspelare. Det behövs dock mer forskning för att närmare kartägga orsakerna till detta samband, säger professor Maria Feychting vid Karolinska institutet.
Den nya studien omfattar drygt 212 000 personer som åkt de nio Vasaloppsmilen en eller flera gånger. Av dem insjuknade 39 i ALS under åren efter att ha åkt sitt sista Vasalopp.
När forskarna närmare analyserade vilka som hade insjuknat fann de att ALS var betydligt vanligare bland elitåkarna jämfört med bland dem som hade åkt mer likt vanliga vardagsmotionärer.
Ju fler Vasalopp och ju snabbare åktider, desto högre var risken för ALS. För skidåkare som presterat högst 50 procent över vinnartiden och åkt minst fem Vasalopp var risken för ALS många gånger högre än för åkare som under sitt enda Vasalopp kommit i mål på tider över 180 procent av vinnartiden.
Forskarna har också jämfört Vasaloppsåkarna med ett slumpmässigt urval av en halv miljon svenskar som aldrig hade åkt något Vasalopp. Jämfört med detta tvärsnitt av befolkningen löpte elitåkarna drygt fördubblad risk för ALS. För "motionsåkarna" var däremot ALS-risken klart lägre än för allmänheten i stort.
I tidigare studier har forskare spekulerat om traumatiska huvudskador skulle kunna vara förklaringen till den förhöjda risk för ALS som setts bland professionella fotbollsspelare och vissa andra elitidrottare. Den högintensiva träningen vid skidåkning på elitnivå är dock i stort sett fri från huvudskador.
– Även om inte heller vår studie kan bevisa några orsakssamband ligger resultaten i linje med experimentella djurstudier i vilka uthållighetsträning orsakat så kallad oxidativ stress och skadat nervceller som styr motoriken, medan däremot måttligt motion skyddat nervcellerna, säger Maria Feychting.
För att få en bättre uppfattning om det verligen är så att lågvarig hårdintensiv träning i sig kan ge upphov till ALS hoppas forskarna kunna gå vidare och undersöka risken för sjukdomen även inom andra uthållighetssporter.
– Särskilt intressant skulle vara att studera förekomsten av ALS bland personer som deltagit i stora Marathonlopp, till exempel Stockholm Marathon, som ju i likhet med Vasaloppet innefattar både elitlöpare och vardagsmotionärer, säger Maria Feychting.
Studien kring ALS bland Vasaloppsåkare ingår i ett större vetenskapligt projekt kring hälsoeffekter av högintensiv fysisk aktivitet.
I tidigare delstudier har forskarna bland annat visat att Vasaloppsåkare överlag har bättre hälsa än "Medelsvensken". Jämfört med befolkningen i stort har Vasaloppsåkarna till exempel lägre risk för flera cancerformer och för att insjukna i hjärtinfarkt . De lever också längre.
Den mycket itensiva träning som krävs för att bli elitskidåkare verkar dock kunna ha flera negativa hälsoeffekter. Förutom den ökade risken för ALS har de bästa Vasaloppsåkarna ökad risk för att drabbas av rubbningar i hjärtrytmen och för att utveckla en så svår form av ledsjukdomen artros att de måste byta ut en höft- eller knäled.