Klockan är strax före åtta på kvällen och solen går ned över det lilla villaområdet i Järlåsas utkant. De röda husen ligger tyst på rad intill fotbollsplanen. Bara några hammarslag ekar över nejden.
Järlåsabygden är en av elva delar av Uppsala kommuns landsbygd som deltagit projektet Uppsala landsbygder 2.0. Genom workshops har representanter för byar och småorter fått visionerna om vad bygden behöver för en levande framtid. Resultatet ska ligga till grund för kommunens nya landsbygdsstrategi.
För många som valt att bosätta sig eller bo kvar på landet är gemenskapen viktig. Järlåsa är inget undantag.
– Alla känner alla. Det är lugnt och tryggt. Man ställer upp för varandra och det finns ett brett föreningsliv främst inom idrotten och hembygdskulturen där många jobbar ideellt, säger Amelie Propst och Camilla Camilton som både var med på kommunens workshop och jobbar i den ideella föreningen Järlåsa i samverkan.
Drygt 2000 personer bor i bygden med orten Järlåsa som knutpunkt. Här finns affären, småskolan, dagis och bibliotek. Den obligatoriska macken ligger intill riksväg 72 och en restaurang. Tidigare hade Järlåsa både såg och mejeri - det var här Arla tillverkade den populära chokladdrycken Pucko. I dag pendlar de flesta till jobb i Enköping, Sala och Uppsala.
– Järlåsa är lite som en sovstad, säger Camilla Camilton.
Men potential finns för tillväxt. Järnvägen till Sala löper rakt genom samhället. Det som fattas är ett tågstopp, och tillräckligt med vatten.
Vatten?
– Ja, dricksvattnet räcker inte till mer än ett 20-tal nya bostäder till och kommunen vill inte satsa på att bygga ut så länge det inte finns någon säker prognos för ökad inflyttning. Men få vill ju flytta till en ort där man måste fixa drickvattnet själv, säger Amelie Propst.
De har försökt att få kommunen att ändra åsikt, men hittills har det varit förgäves.
– Det finns mark att bygga på och många vill flytta hit. När ett hus annonseras ut är intresset stort. Jag vet folk som letar bostad. Kan vattenfrågan lösas så skulle fler flytta in och bygga nytt. Det är jag övertygad om, säger Camilla Camilton.
Sedan Upptåget började köra mellan Sala och Uppsala har pendlingen ökat. Men närmaste tågstopp finns i Morgongåva några kilometer bort.
– Ett stopp skulle öka möjligheterna att bosätta sig här. I dag måste man nästan ha bil, säger Amelie Propst.
Det finns också en del andra frågor som pockar på en lösning. Det finns varken säkra övergångsställen eller hastighetsdämpade åtgärder på väg till skolan. Man har dessutom plockat ner fartkamerorna längs väg 72 som många skolbarn måste ta sig över. En annan fråga är avfallssortering. Järlåsaborna får ta sitt skräp i bilen och åka till Vänge eller Stenhagen i Uppsala för källsortering. Det här är något som bygden, utan kommunen hjälp, brottats med ett tiotal år.
– Nu har vi en tomt på gång som kanske fungerar. Det är lite så på landsbygden. Man måste ta tag i det själv. Därför är eldsjälarna så viktiga. Utan dem stannar landsbygden, säger Amelie Propst.
Hon har föreslagit politikerna i Uppsala att införa en landsbygdscertifiering, men inte fått något svar ännu. Certifieringen skulle borga för att den ort som certifieras har ett basutbud av service som gör ett litet samhälle intressant att leva i, som Järlåsa. Det gör hela kommunen till vinnare, eftersom alla får en ökad möjlighet att profilera sig.
Precis som på många andra håll i kommunen saknas nästan hyres eller bostadsrätter helt. Det gör att de äldre blir kvar i sina hus fast de vill flytta till något mindre.
– Det blir ingen cirkulation i samhället och det hämmar också utvecklingen, säger Camilla Camilton.
Bredbandsfiber då, det brukar toppa önskelistan?
– Klart att alla vill ha snabbt och säkert bredband. Men här tycker många att annat är viktigare, säger Camilla Camilton och Amelie Propst