Mejlen skickades under julhelgen 2014 och anmäldes av tidningens ledning till polisen, men det är först nu som den misstänkte avsändaren åtalas. Mannen är misstänkt för olaga hot.

Enligt åklagarens stämningsansökan sändes mejlen, som bland annat innehöll dödshot och rasistiska uttalanden, till mottagaren i hans egenskap av journalist. Hoten var sådana att mottagaren "kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet", enligt stämningsansökan. Polisen kunde spåra avsändaren via de e-postadresser han använde.

I förhör med polisen har mannen erkänt att han skrivit och skickat mejlen till journalisten. Enligt mannen hade han inga avsikter att förverkliga hoten.

UNT:s chefredaktör Charlotta Friborg välkomnar att utredningen nu lett till åtal:

– Det är viktigt att rättsvårdande myndigheter tar hot mot journalister på allvar, och därför är det bra att denna fråga prövas juridiskt. Ett hot mot en journalist är inte bara ett allvarligt arbetsmiljöproblem, utan det handlar om regelrätta försök att tysta det offentliga samtalet, säger Charlotta Friborg.

Hon konstaterar samtidigt att hot mot mediernas representanter ofta fått låg prioritet av rättsvårdande myndigheter:

– Under många år har vi medieföreträdare varit kritiska mot polisen, som tyvärr alltför ofta varit passiv när medier utsatts för hot. Med den nye rikspolischefen Dan Eliasson kom andra tongångar. Han satte hot och trakasserier mot journalister i sitt rätta sammanhang – det handlar om attacker mot grundläggande demokratiska strukturer. Därför är detta åtal viktigt och förhoppningsvis början på ett nytt förhållningssätt, säger Charlotta Friborg.

Kammaråklagare Tomas Eriksson medger att utredningen dragit ut onödigt långt på tiden.

– Framför allt har den legat några månader för länge på mitt bord. Det behövde kompletteras några utskrifter av mejlen, men det tog tid på grund av hög arbetsbelastning, säger Tomas Eriksson.