Att Peter Nobels debattartikel blivit viral och delats tusentals gången på nätet är ett tecken i tiden. När flyktingboenden brinner och en rasist mördar lärare och elever i en svensk skola är det många som anser att något måste göras.

– Bättre övervakning av flyktingboenden och ökad säkerhet i skolor är naturligtvis viktigt, men det är inte områden jag har särskild kunskap om. Jag är jurist, och jag anser att ingångna avtal ska hållas, säger Peter Nobel.

Pacta sunt servanda, ingångna avtal ska hållas, är en grundläggande tes i juridiken. När Peter Nobel talar och skriver om att ingångna avtal ska hållas är det FN-konventionen mot rasdiskriminering som Sverige anslöt sig till 1971 han syftar på.

Artikelbild

| Att inte lagstifta mot organiserad rasism är inte bara avtalsbrott, argumenten emot är obegripliga anser Peter Nobel.

– Sverige har gång på gång under de mer än 40 år som gått sedan dess uppmanats av FN:s kommitté mot rasdiskriminering att lagstifta mot organiserad rasism. Det har ännu inte skett. Det är vad min debattartikel handlar om.

Peter Nobel tar fram konventionstexten och läser högt:

– Konventionsstater ska olagligförklara och förbjuda organisationer samt organiserad propaganda och all annan propaganda som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i sådana organisationer eller i sådan verksamhet som brottslig gärning som är straffbar enligt lag.

Han tittar upp, och tillägger:

Artikelbild

| Avtal ska hållas är Peter Nobels bestämda uppfattning och stöder sitt krav på lagstiftning med FN-konventionens text.

– Det gäller också stöd till, inklusive finansiering av, sådana aktiviteter.

Peter Nobel berättar om hur han som 13-åring vid andra världskrigets slut såg artiklarna om koncentrationslägren och de fruktansvärda konsekvenserna som rasteorier och diskriminering fått. Intresset för och värnandet om mänskliga rättigheter grundlades då, och har också upptagit en stor del av hans yrkesliv.

Att han nu är pensionär innebär inte att han slutat engagera sig:

– Jag kan inte förstå argumenten mot lagstiftning. Det räcker inte med lagen om hets mot folkgrupp, den är inriktad på uttryck för rasism, inte bakomliggande organisationer.

Grundlagens skydd av föreningsfriheten är inte heller ett hinder. Redan 1974 infördes en möjlighet i grundlagen att göra undantag när det gäller rasistiska organisationer.

Lagstiftning mot organiserad rasism ser Peter Nobel inte främst som en möjlighet att utmäta straff:

– En lag visar att här går gränsen, vi, samhället, tillåter inte hets, förföljelse, misshandel, hot eller värre mot människor. Nu används i stället polisresurser för att skydda organisationer som getts tillstånd att genomföra demonstrationer där de uppmanar till rasdiskriminering.

De många flyktingar som nu kommer till Europa och Sverige gör människor oroliga, och det har han förståelse för, men poängterar att det är en oro som man inte kan tillåta att exploateras av rasistiska krafter.

– Den mänskliga rättigheten att söka asyl och få sin sak prövad måste upprätthållas, och jag beundrar regeringarna och andra politiker i Tyskland och Sverige som oförtröttligt framför detta.

När mörka krafter nu utnyttjar situationen gör det honom ännu mera övertygad om att Sverige måste uppfylla FN-konventionens krav att lagstifta mot organiserad rasism:

– Hur ska vi annars med trovärdighet och hänvisning till mänskliga rättigheter kunna protestera när dessa rättigheter kränks i andra länder?

Peter Nobel hoppas att det stora intresset för hans debattartikel ska leda till att många också framför kraven på lagstiftning till sina riksdagsledamöter:

– Så kanske Sverige till sist ändå kommer att uppfylla det avtal som ingicks 1971.