Det framgår av en unik svensk studie, som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Kartläggningen blir en ovärderlig resurs för forskare över hela världen i fortsatta fördjupade studier kring hjärnans celler vid hälsa och vid sjukdom, säger professor Christer Betsholtz vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Alla celler i kroppen innehåller samma genetiska information, men beroende på sin funktion använder olika typer av celler den på olika sätt. Med en metod som kallas för enkelcellanalys går det att mäta precis vilka av de cirka 20 000 generna som är aktiva i en enskild cell.
I studien, som letts av Sten Linnarssons forskargrupp vid Karolinska institutet, har forskarna undersökt mer än 3 000 enskilda celler från hjärnbarken och det för minnet så viktiga området hippocampus. Utifrån informationen om vilka gener som var aktiva har cellerna med stöd av avancerade dataprogram sorterats in i olika typer och undergrupper.
Av de 47 celltyper som hittades är de flesta olika specialiserade nervceller. Men det finns också flera typer av så kallade gliaceller – som bland annat ger nervcellerna näring, tar hand om avfallsprodukter och skyddar mot infektioner – och av blodkärlsceller.
– När det gäller olika typer av blodkärlsceller, som är min specialitet, bekräftar kartläggningen den bild vi redan fått fram med andra metoder. Men jag håller för troligt att vi med fördjupade analyser även kommer att upptäcka fler typer av blodkärlsceller i hjärnan, säger Christer Betsholtz.
Bland tidigare okända celltyper som upptäckts vid mätningarna på Karolinska institutet finns en sorts nervcell i det allra ytligaste lagret av hjärnbarken och sex sorters så kallade oligodendrocyter. Dessa förser nervtrådarna med ett isolerande hölje så att elektriska signaler snabbt och pålitligt kan skickas genom dem.
Den nya studien är gjord på celler från mushjärnor. Eftersom det behövs färska celler för analyser med enkelcellmetoden låter sig en motsvarande kartläggning svårligen göras av människans hjärna.
– Men även om vi människor har en mycket större och mer komplex hjärna är det inte speciellt troligt att den innehåller andra typer av hjärnceller än musens. Däremot skiljer vi oss från mössen när det gäller mängden och proportionerna mellan olika celltyper i hjärnan, säger Christer Betsholtz.