Efter flera timmars fritt fall beräknas Rosetta vid 13-tiden ta mark på den isiga kometkärnan. Forskarna hoppas att instrumenten ombord fortsätter att samla in information till dess att Rosetta befinner sig bara några meter över landningsplatsen. Kanske blir det ett utstickande instrument som konstruerats av forskare i Uppsala som först träffar kometens yta.
Rymdvakan arrangeras av Institutet för rymdfysik i Uppsala mellan kl 11 och 14. Utöver att kunna följa själva landningen kan besökarna lyssna på korta föredrag av forskare knutna till Rosetta-projektet och se en utställning med kopior av instrument som finns på rymdfarkosten. Av Rosettas 12 instrument har tre helt eller delvis konstruerats av forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala och Uppsala universitet.
En av forskarna som ska berätta om projektet är Gabriella Stenberg Wieser från Institutet för rymdfysik i Kiruna, känd som fysikexperten i SVT-programmet Fråga Lund.
2014 sköts Rosetta upp från Franska Guyana, men först i augusti 2014 nådde hon målet och påbörjade sin drygt tvååriga omloppsbana kring kometen.
Rosetta och kometlandaren Philae har redan gett massor av ny information om kometer i allmänhet och 67P i synnerhet. Det mesta av informationen som samlats in återstår dock att bearbeta.
Till sist: nej, Rosetta kommer inte att gå i tusen bitar när hon tar mark. Kometens dragningskraft är så låg att landningen sker i en hastighet som inte är större än efter ett hopp från fem centimeter på jorden.