– Jag kan bekräfta att hon är på väg tillbaka eftersom myndigheterna i hemlandet inte tog emot henne, säger Stefan Martinengo, chef för utlänningsenheten vid Uppsalapolisen.
Han kan i nuläget inte säga varför Sara inte släpptes in i hemlandet.
Saras systerdotter är mycket lättad över beskedet.
– Vi kan andas ut, för stunden. Min moster lever och allts är bra. Nu får vi se vad som händer i hennes ärende, säger hon.
Sara, som egentligen heter något annat, skulle utvisas eftersom hon inte beviljats arbetstillstånd i Sverige. Enligt lagen ska man ha haft en anställning i ett halvår före sin ansökan. Sara hade haft två anställningar. Migrationsdomstolen tolkar lagen som att man ska ha haft en enda anställning och ansåg därför att Sara inte uppfyllde lagens krav.
På tisdagen skulle utvisningen av Sara verkställas. Hennes anhöriga var oroliga för hennes säkerhet eftersom hennes hemland är en brutal diktatur. Men verkställigheten misslyckades alltså eftersom myndigheterna i Saras hemland inte ville ta emot henne.
Det är inte helt ovanligt att verkställigheten av en utvisning misslyckas, berättar Stefan Martinengo.
– Det kan antingen bero på att myndigheterna i hemlandet inte accepterar personens handlingar eller att personen själv obstruerar på ett sätt som hindrar överlämningen.
Om polisen inte lyckas verkställa en utvisning görs en bedömning om personen ska fortsätta vara frihetsberövad eller försättas på fri fot. Därefter skrivs en redogörelse till Migrationsverket som är beslutsfattande myndighet.
– Ofta sker ingen ändring i Migrationsverkets utvisningsbeslut. Då? hamnar polisen i ett slags moment 22, där utvisningsbeslutet ligger fast samtidigt som det inte är möjligt att verkställa, säger Stefan Martinengo.