I början av september presenterade Uppsala kommun och UL en förstudie som skulle klargöra om det är möjligt att bygga ett spårvagnsnät i stan och vad det skulle kunna tänkas kosta. En slinga från Gottsunda till Gränby centrum undersöktes. Förstudien var egentligen klar redan i våras men fick kritik från en oberoende granskare som ansåg att de beräkningar som gjorts inte höll. Förstudien modifierades efter kritiken och kommunen kompletterade den med egna kostnadsberäkningar.

Slutresultatet visade att kostnaden per kilometer för att bygga den 21 kilometer långa spårvagnsslingan i genomsnitt skulle landa på 328 - 490 miljoner kronor. Hela projektet beräknades kosta mellan 7,3 och 10.9 miljarder kronor, allt inkluderat. Det är betydligt mer än tidigare kalkyler. En förstudie från 2009 kom fram till en total investeringskostnad på 110 - 210 miljoner kronor per kilometer. En snabbutredning som gjordes till kommunens senaste översiktsplan landade på en totalkostnad på 3,5 miljarder eller 175 miljoner per kilometer för två mil spårväg.

Hur kan det skilja flera hundra miljoner kronor per kilometer mellan olika förslag?

Artikelbild

– Att beräkna kostnaderna för spårväg är inte lätt, trots att tekniken är känd och beprövad sedan länge. Byggkostnader är färskvara. Det går bara att jämföra cirka tio år tillbaka och under tiden har bara 15-20 kilometer spårväg byggts i landet, säger Bernt Nielsen konsult i spårvägsfrågor med 30 års erfarenhet från branschen, bland annat som chef för Göteborgs kollektivtrafik.

Många olika faktorer avgör vad notan landar på. Går det att bygga på obruten mark så sjunker kostnaderna. Men när banan dras genom stadsgator måste marken förstärkas. Det innebär att el, vatten och avloppsledningar som ligger i gatorna måste grävas upp. I vissa fall måste nya broar eller tunnlar byggas. Allt sånt fördyrar. Det är också viktigt att veta vad som ingår i de kostnader som presenteras - spår, hållplatser, depå, vagnar?

– Storstäder är alltid dyrare att bygga i. Om det är mycket lera i marken, som i delar av Uppsala, så måste man förstärka marken. Där Vaksalagatan går brant ner under järnvägen kan det också blir fördyringar. Men gatorna i staden är breda och landskapet förhållandevis platt så det ska inte vara alltför stora problem, säger Bernt Nielsen.

Vad tror du om de kostnader som presenterats för Uppsala?

Artikelbild

– Spontant så låter de avskräckande höga. Jag deltog nyligen i en oberoende expertgrupp som 2010 granskade projekteringen av den nya spårvägen i Bergen i Norge som är tio kilometer lång. Man fick bland annat anlägga tre bergtunnlar och gräva upp långa gatuavsnitt. Den byggdes dessutom när det var bygghausse och det drev upp kostnaderna med 25 procent. Kostnaden blev i genomsnitt drygt 250 miljoner norska kronor per kilometer. Det kan inte bli dyrare än så i Uppsala. Det är helt otänkbart, säger han.

Bernt Nielsen uppskattar att en genomsnittlig kostnad för svenska förhållanden ligger på mellan 50 och 250 miljoner kronor per kilometer - grovt räknat.

Artikelbild

Per-Gunnar Andersson vice vd och kollektivtrafikansvarig vid konsultbolaget Triveco gör en liknande bedömning.

– Spontant känns kostnaden väldigt, väldigt hög. Jag tror man kan jämföra Uppsala med den tyska staden Heilbrunn. Där byggde man ny spårväg i tät stadsmiljö för 160 miljoner kronor per kilometer. Genomsnittet för tio europeiska städer ligger på runt 180 miljoner kronor per kilometer för själva infrastukturen. En vagn brukar kosta runt 25 miljoner och depå mellan fem och tio miljoner per vagn, säger han.

Franska spårvägar som, Per-Gunnar Andersson säger "inte är billiga" byggs för mellan 200 och 300 miljoner kronor per kilometer inklusive allt. Men då ingår ofta nya körbanor, cykelvägar, trottoarer och trädplanteringar i kalkylen. Det kan vara upp till en tredjedel av kostnaden.

Här hemma i Sverige kan kostnaderna skilja stort. Spårvägsprojektet Navestad i Norrköping kostade bara 50 miljoner kronor per kilometer - ett specialfall då kommunen sedan länge hade en reserverad korridor för spårväg. Malmös planerade spårväg på 20 kilometer beräknas kosta 245 miljoner per kilometer. Delar av Tvärbanan i Stockholm nära 200 miljoner kronor mer.

– Stockholm är extremt dyrt med många tunnelbyggen och mer järnvägslik spårväg. Vi har räknat på Solnagrenen av Tvärbanan som kostade 410 miljoner per kilometer. Det är en mycket hög kostnad. Att det är så dyrt i Stockholm beror främst på att det är Landstinget och SL som bygger på kommunens mark. Då kan kommunen ställa krav som gör att det blir dyrare. Om en kommun bygger på egen hand finns inte den situationen, säger han.