De senaste åren har Stockholm och Göteborg haft ett växande problem med unga personer från Nordafrika, främst Marocko, som lever utanför samhället och som i huvudsak försörjer sig på brott. I en kartläggning som Stockholmspolisen gjort pekas gruppen ut som extra utsatt och kriminellt belastad. Inbrott, ficktjuveri och stölder är de vanligaste brotten de ligger bakom. Många har drogproblem.

Det senaste året har också Uppsalapolisen märkt en ökning av brott utförda av asylsökande ungdomar, främst med marockanskt ursprung.

– En del av dem åker mellan Stockholm och Uppsala, säger Roger Björklund.

I jobbet vid Brottssamordningen vid Uppsalapolisen ser Roger Björklund och hans kollega Conny Kjellberg hur unga personer kan fortsätta begå grova brott, utan att kunna stoppas av vare sig rättsväsendet eller socialtjänsten. Utredningarna tar stora resurser.

– Vi har ingen aning om deras rätta identitet eller hur gamla de är. När de grips av polis visar de ibland upp sitt LMA-kort, som visar att de är asylsökande och hur gamla de är. Det är ingen giltig identitetshandling, men den enda id-handling de har och det enda vi då har att gå efter, säger Conny Kjellberg.

På en stor anslagstavla i ett av deras sammanträdesrum sitter ett 15-tal bilder uppe på brottsmisstänkta personer, tillsammans med anteckningar om vilka olika identiteter varje person uppgivit. DNA-spår och fingeravtryck är viktiga delar i kartläggningen.

– Det är som att lägga ett pussel. Han där, till exempel, är registrerad som 22 år i Spanien där han begått grova brott, men i Sverige har han uppgivit sig vara 16 år med en helt annan identitet säger Roger Björklund och pekar på ett av fotona.

Är man under 18 år krävs synnerliga skäl för att bli häktad. Följden blir att minderåriga släpps, och socialtjänsten tar över. Medan polisen utreder brottet har de misstänkta ofta rymt från de hem de placerats på och kan begå nya brott, ibland under annan identitet.

Conny Kjellberg och Roger Björklund ger flera exempel. Bland annat serien av bostadsinbrott i Uppsalaområdet där två personer greps på bar gärning, men släpptes eftersom de var minderåriga. De fortsatte sedan att begå ytterligare ett tiotal inbrott. Ett annat fall är den våg av personrån mot äldre damer i Luthagen för drygt ett år sedan. En minderårig greps, men släpptes, och genomförde därefter flera liknande personrån.

– Det som behövs är fler platser på SiS-hem, alltså platser där du kan låsa in unga. För att de ska komma bort från gatorna och för att deras destruktiva beteende ska kunna brytas, säger Conny Kjellberg.

Som situationen är faller dessa personer mellan stolarna, menar de. De räknas inte som vuxna, och straffas inte därefter. Men de räknas inte heller som barn, säger Conny Kjellberg:

– Det är ingen som riktigt tar ansvar för dem. För en ung brottsling som bor permanent i en stad, går i skola och har föräldrar finns betydligt bättre möjligheter till hjälp.

De är på det klara vad de tycker krävs: att Migrationsverket åldersbestämmer asylsökande och mer grundligt försöker utreda identiteten.

– Det blir ohållbart för rättssystemet att så pass många uppger sig vara under 15 år och begår grova brott där man misstänker att de är betydligt äldre, säger Roger Björklund.

– Det handlar också om att vuxna kriminella personer med missbruksproblem inte ska bo på samma hem som de ensamkommande som är minderåriga och som kommer hit med en vilja att starta ett nytt liv och komma in i det svenska samhället.

Enligt Christer Nordström, presstalesperson på Uppsalapolisen, är det här en frustration som finns inom stora delar av Uppsalapolisen.

– Nästan varje morgonmöte är detta uppe för diskussion. Det är svängdörrar här hos polisen för vissa, de har lärt sig att de kan begå brott och nästan inget händer.

Även Christer Nordström är inne på att snabba åtgärder i lagstiftningen behövs.

– Främst med åldersbestämmande. Och vi behöver fler tvångsåtgärder, framförallt för personer som begår grova brott som bostadsinbrott och personrån.