Boken heter Kobane - den kurdiska revolutionen och kampen mot IS.

– Boken handlar om den spretiga politiska situationen i Syrienkriget där jag tar ett särskilt grepp kring kurdernas sak, ger en bakgrund till deras situation och de problem de står inför. Mycket bygger på egna observationer från mina reportageresor i norra Syrien under kriget, säger Joakim Medin.

Joakim Medin blev känd för en bredare allmänhet när han fängslades 2015 av den Syriska regimen och frigavs efter ett fångutbyte. Han har som en av få västerländska journalister i regionen följt den kurdiska kampen mot IS och slaget om staden Kobane hösten 2014 som kurderna vann mot IS.

Artikelbild

| Kommer med ny bok. Joakim Medin tror att folk här måsta få mer kunskap om kriget i Syrien för att förstå exempelvis attentatet i Bryssel.

– Det var möjligt med hjälp av stöd från väst och resulterade i att kurderna blev västs allierade. Det har gett dem en helt annan status än tidigare.

Vad innebär det, en egen stat?

– Det är svårt att säga. Kurderna är ett splittrat folk. De irakiska kurderna vill absolut ha en egen nationalstat. Kurderna i Syrien och Turkiet vill ha lokalt självstyre i sina områden. Men klart är att kurderna nu kommer att ha ett helt annat läge än tidigare i Mellanöstern, säger Joakim Medin.

När det gäller Syrienkriget i stort så anser han att den information som vi i väst får inte visar hela omfattningen om vad som pågår. Den fred som slutits gäller bara regimen och delar av oppositionen. På flera håll pågår kriget för fullt mot IS och grupper knutna till Al-Qaida.

Artikelbild

Blodig konflikt. Kriget i Syrien pågår på flera fronter. Joakim Medin tror att folk här måsta få mer kunskap om det för att förstå exempelvis attentatet i Bryssel.

– De senaste dygnen har bombningarna mor kurder i Aleppo varit intensiva. Fram till jul hade västkoalitionen genomfört 9000 bombräder, Ryssland också många. Det drabbar civilbefolkningen hårt och kan gynna IS. IS måste förstås bekämpas. Men Europa är i krig mot en stark jihadiströrelse. Jag tror att folk här måsta få mer kunskap om det för att förstå exempelvis attentatet i Bryssel. Femton år av kamp mot terrorismen har inte stoppas jihadisterna, säger han.

Att människor dras till IS, tror han har flera orsaker. Hela projektet med att skapa ett kalifat i Mellanöstern lockar de ideologiskt rättrogna. Unga, arga män i väst är en annan grupp. Lokalbefolkningen i de erövrade områdena tror han i allmänhet bara försöker anpassa sig till rådande förhållanden.

– De tvingas agera utifrån sina vardagsbehov för att överleva. Det viktigaste är att ha tillgång till mat och vatten. Vem som styr kommer i andra hand därför fogar man sig i IS styre, säger Joakim Medin.

IS är hårt trängd i dag. Kommer organisationen att överleva?

– Jag tror att IS har så mycket vapenmakt emot sig i dag så att organisationen inte kommer att kunna expandera. Frågan är vad som kommer efter. Läget är så instabilt i regionen så många där tror att någon liknande rörelse tar över om IS tvingas dra sig tillbaka.

Ökar risken för terror?

– Det är vanskligt att gissa kring en sådan allvarlig sak. Stämmer uppgifterna om att Sverige ska leverera laserstyrda raketer till det franska flyget som ska användas mot IS så tror jag att vi blir ett legitimt mål för IS, säger Joakim Medin.

Hur har du påverkats av fångenskapen hos den Syriska regimen?

– Inte mycket utöver att jag fått vidta bättre säkerhetsåtgärder. Jag har försökt vända erfarenheten till något jag kan ha nytta av, jag har fått mer kunskap genom fångenskapen.

När nästa reportageresa ska ske är inte klart. Klart är dock att Joakim Medin ska till Syrien igen.

– En grupp journalister från väst har fått pressvisum av den syriska regeringen. För mig skulle det vara farligt. Regimen skulle kunna fängsla mig igen som hämnd. Jag får leta mig andra vägar in i landet, säger han.