Publ:
14 jun 2010 06:51
Uppdaterad
Stora barnkullar och många nyinflyttade har lett till en omfattande brist på förskoleplatser i Uppsala. För att möta behovet ska Uppsala kommun det närmaste året vaska fram 860 nya platser. Men då kommer nästa problem: hur ska man hitta de cirka hundra nya förskollärare som därmed krävs? Marie Fellenius, som arbetar med rekryteringen till kommunens förskolor, är bekymrad.
- Redan i dag är bristen på förskollärare stor, och inom det närmaste året kommer den att bli större än någonsin, säger hon.
När Uppsala kommun i dag annonserar efter förskollärare är det sällan tillräckligt många kvalificerade som söker tjänsterna. De få förskollärare som finns får alltså snabbt jobb. I princip alla som vikarierar på förskolor är barnskötare – det vill säga har en gymnasieutbildning med inriktning mot barnomsorg – eller är helt outbildade.
- Det kommer att bli en större andel outbildade nu. Jag ser inte hur vi ska kunna få tillräckligt många nya förskollärare, säger Marie Fellenius.
Men en högre andel outbildade går helt stick i stäv med de hårdare pedagogiska krav som nu väntar förskolorna. I den skollag som riksdagen om några veckor beslutar om slås det fast att förskolan är en egen skolform, och förskollärarens ställning stärks.
- Inte bara lagen, utan även föräldrar ställer höga krav på pedagogisk verksamhet. Det blir svårt att få detta att gå ihop.
Det är inte bara det närmaste året som många nya förskoleplatser – och därmed förskollärare – behövs. Under 2012 och 2013 räknar Uppsala kommun med att behöva ordna fram 400 nya platser per år. Uppsala är långt ifrån den enda kommun som söker förskollärare med ljus och lykta. Det utbildas nämligen alldeles för få förskollärare i Sverige – mer än dubbelt så många skulle behöva utbildas för att täcka behovet, enligt en rapport från Högskoleverket.
Uppsala universitet har de senaste åren ökat antalet platser till förskollärarutbildningen, till omkring 130 på höstterminen och något färre på vårterminen. Alla behöriga sökande antas. Och de fick gärna vara fler, enligt Thord Österberg på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Uppsala universitet.
- Vi har inte satt någon spärr på antalet platser eftersom vi vet att behovet är så stort.
Det effektivaste sättet att få fler att söka sig till yrket är att höja statusen för det, menar han.
- Politiker och tjänstemän behöver markera att förskollärare är ett värdefullt och viktigt arbete. Det ska inte finnas ens en tanke om att det bara handlar om omvårdnad, utan att det är ett kvalificerat pedagogiskt yrke.
Så hur höjer man statusen? Ja, ett sätt är naturligtvis att höja lönen. Förskollärarnas ingångslön på 20 500 kronor ger Thord Österberg inte mycket för.
- Det anser jag vara alldeles för lågt efter tre och ett halvt års högskolestudier.
Det är inte bara lönemässigt som yrket har låg status. Statusen för förskolan har visserligen blivit något högre sedan den fick en egen läroplan i slutet av 90-talet. Men enligt Thord Österberg finns det fortfarande en uppfattning inom lärarkåren att ju äldre barn man har hand om desto finare.
- Personligen anser jag att det är svårare att bedriva pedagogisk verksamhet med förskolebarn än med tonåringar. Jag är full av beundran för det jobb som görs på många förskolor.