– Det är första gången vi är ute på det här sättet. Vi vet att det finns de som gärna vill prata med någon, ofta den som kanske är sist kvar i livet i familjen eller i vänkretsen och som besöker kyrkogården ensam, men även andra, säger Markus Holmberg.
På kyrkogården rör sig mycket människor i alla åldrar. Vid många gravar ligger redan kransar och brinner ljus.
För Bo Håkansson och Lena Hübinette Håkansson har allhelgonahelgen kommit att bli en vacker och finstämd helg. De köper nya ljus och ljungplantor i kyrkogårdsförvaltningens stånd. Det är andra kyrkogården de besöker i dag, och ljusen har tagit slut.
– Vi har redan varit i Vendel, och där var så vackert. Jag tycker att den här helgen avdramatiserar döden på rätt sätt, att den ger liv åt kyrkogården och gör den till en mötesplats i stället för en begravningsplats, säger Lena Hübinette Håkansson, som förutom en släktings grav också ska gå förbi sin gamla rektors grav.
Men när traditionen med att besöka gravar och tända ljus under allhelgonahelgen var mer i sin linda hade hon en annan inställning.
– Jag var skeptisk, men i dag tycker jag att den står för något mycket positivt, säger hon.