Publicerad: 2010-04-13 10:03, senaste uppdaterad: 2010-04-30 11:04
Fler människor flyttar till Uppsala än härifrån. Samtidigt är den naturliga folkökningen stor. Drygt 1000 fler föds årligen, än de som dör. Det är en förklaring till att det på senare år byggts flera nya bostadsområden i staden. Men många av områdena saknas förskolor.
UNT har tittat närmare på Kungsängen, Kapellgärdet, Fyris strand/Fyrisvall samt Västra Nåntuna. I slutet av förra året bodde drygt 400 barn mellan noll och fem år i dessa områden. Barn som i dag behöver eller snart kommer att behöva en förskoleplats. Men bara i Fyris stand/Fyrisvall har en ny förskola byggts.
I Kungsängen, Kapellgärdet och Västra Nåntuna är barnfamiljerna i stället hänvisade till befintliga och ofta fulla förskolor i närliggande områden. Eller till de förskolor där de gick innan flytten. Hur kan man bygga ett område som exempelvis Kungsängen dit 151 barn i förskoleåldern flyttar, utan att skapa en enda ny förskoleplats? Att få svar på den frågan visar sig vara svårt. Ansvaret ligger på inte mindre än tre kommunala nämnder och deras kontor:
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad som ska ta reda på hur behovet av barnomsorg ser ut. Stadsbyggnadskontoret som planerar hur mark ska användas. Och fastighetskontoret som hittar befintliga fastigheter eller köper mark som kan användas till exempelvis förskolor.
Men inget av kontoren vill ta på sig ansvaret för att förskoleplatser saknas i de nya områdena. Däremot ger de flera förklaringar till varför det ser ut som det gör:
- Man trodde att äldre människor som sålt sina villor skulle flytta till de nya centrala områdena, inte barnfamiljer.
- Det är svårt att veta hur många barn som kommer att födas och i vilken stadsdel familjerna kommer att bosätta sig i.
- I Fyrisvall trodde man att 30 nya förskoleplatser skulle räcka. Men statistiken slog fel.
- I Kungsängen och på Kapellgärdet äger inte kommunen marken. Därför är man beroende av att träffa avtal med markägaren om att bygga en förskola, men för markägare är bostäder mer lönsamt.
- Kungsängen och Kapellgärdet planerades under kommundelsnämndernas tid, och nämnderna hade inte den översikt som krävs för att planera barnomsorg på lång sikt.
I Kungsängen har en förskola planerats in i efterhand. Men den är klar först om två år, en fördröjning som kan uppstå när man bygger ett stort område successivt. Varför kommunen inte från början planerade för en förskola i Kungsängen kan Ulla-Britt Wickström, planchef stadsbyggnadskontoret, inte svara på:
- Jag vågar inte gå in på det eftersom det var före min tid. Men eftersom planen för Kungsängen gjordes för cirka tio år sedan kan det vara så att förhållandena har ändrats sedan dess.
När det gäller Kapellgärdet är förklaringen att marken är privatägd och att kommunen inte tryckte på byggherrarna tillräckligt hårt:
- Kommunen har verktyg att använda för att tvinga fram förskolor i avtalen med privata byggherrar. Men på Kapellgärdet lyckades vi inte driva det med tillräcklig kraft. Och så här i backspegeln är vi inte nöjda med vår insats.
Astrid Nyström, som är tjänsteman på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, säger att hennes kontor påtalade behovet av nya förskoleplatser både inför och under byggandet av Kapellgärdet och Kungsängen. Hon tycker att Uppsala kommun borde ta ett tydligare ansvar för samhällsbyggnadsfrågor och fundera över vad nya bostadsområden behöver för service av olika slag.
- Meningen är att man ska fånga upp sådana frågor i programarbetet, alltså innan man gör en detaljplan. Men det fungerar uppenbarligen inte, säger hon.
Cecilia Forss (M), kommunalråd med ansvar för barnomsorg, förklarar bristen på förskoleplatser i de nya områdena med att befolkningsstatistiken slår fel när den bryts ned på stadsdelsnivå.
- Då visar det sig att folk inte bosätter sig där vi tror att de ska bo.
UNT: Men vad ska ni göra för att garantera att förskolor inte saknas i nya områden i framtiden?
- Vi måste ha en långtidsplan och vara flexibla genom att till exempel använda paviljonger, förskolebussar och skollokaler som förskolor. Men vi kan aldrig garantera att det finns tillräckligt med platser i rätt stadsdelar. Så länge vi har fri bosättning i Sverige, vilket vi naturligtvis ska ha, kan människor välja att bo på andra ställen än där prognosmakarna hade tänkt sig, säger Cecilia Forss.