Publicerad: 2011-05-15 19:02, senaste uppdaterad: 2011-05-16 13:05
Om tio år utgör flyget en större utsläppskälla än biltrafiken, hävdar transportforskaren Jonas Åkerman. Men han får mothugg av flygbranschen som framhåller att ingen vet hur stora utsläppen är.
Den som flyger tur och retur till Thailand dumpar cirka 2,5 ton växthusgaser i atmosfären. Det motsvarar utsläpp från ett års bilkörning. Detta enligt Jonas Åkerman, transportforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, som i vintras lade fram en doktorsavhandling om flygets klimatpåverkan.
Jonas Åkerman har kommit fram till att utsläppen av växthusgaser från svenskarnas flygresor svarar för runt tio procent av de svenska utsläppen totalt. Det skulle innebära ungefär nio miljoner ton koldioxid, vilket kan jämföras med biltrafikens tolv miljoner ton.
– Medan utsläppen från biltrafiken sakta sjunker har flygutsläppen sedan 1980 mer än fördubblats, säger Jonas Åkerman som beräknar att svenskarnas flygresor med nuvarande ökningstakt kommer att orsaka större utsläpp än landets samlade biltrafik om ett tiotal år.
Men hans siffror sågas av Svenskt Flyg, en intresseorganisation för flygbranschen.
– Ingen vet exakt hur stor påverkan utsläpp från flyget har på hög höjd, därför är det fel av Jonas Åkerman att gå ut med sådana här uppgifter. Det behövs mer forskning innan vi säkert kan säga hur det är, menar Anna Wilson, generalsekreterare vid Svenskt Flyg.
Hon anser att effektiviseringar och ny teknik i form av bland annat bränslesnålare motorer underminerar kritiken mot flyget. Men Jonas Åkerman har inte oväntat en annan åsikt.
– Flygindustrin hävdar att tekniska framsteg, biobränslen och gröna inflygningar ska lösa problemet men resonemanget håller inte. Flygresandet ökar med runt fem procent per år och dessa åtgärder kan inte motverka mer än halva utsläppsökningen.
Flygets klimateffekter är outforskad mark och exempelvis hur utsläpp på hög höjd påverkar miljön är inte klarlagt.
Jonas Åkerman säger att han använt de bästa vetenskapliga källor som finns och beräknar att svenskarnas flygande resulterar i ett ton växthusgaser utslaget per person och år. Ett ton per person är vad FN:s klimatpanel anser att våra samtliga utsläpp från mat, bostäder, transporter med mera måste ner till om inte klimatförändringarna ska bli ohanterliga.
Till skillnad från andra trafikslag betalar flyget varken koldioxidskatt eller energiskatt och internationella flygningar är momsbefriade. En liter flygbränsle kostar ungefär sju kronor litern medan en liter bilbensin går på nära 15 kronor. Skillnaden utgörs nästan helt av skatter.
Om de som flyger betalade lika mycket koldioxidskatt som bilisterna, runt en krona per kilo utsläpp, skulle en Thailandsresa bli ungefär 2 500 kronor dyrare, enligt Jonas Åkerman. Han ifrågasätter varför flyget betalar mindre än andra transportslag och tycker att principen om polluter pays – den som förorenar betalar – ska gälla även flygresenärer.
Anna Wilson vid Svenskt Flyg ser kritiken som missriktad.
– Flyget betalar redan bullerskatt, startavgifter och bekostar dessutom sin egen infrastruktur. Skatter minskar inte utsläppen, bättre vore ett globalt handelssystem med utsläppsrätter som inte omfattar enbart EU.