Publicerad: 2010-08-24 12:59, senaste uppdaterad: 2010-08-25 12:08
Den bedömningen gör Karin Forsberg Nilsson, professor i stamcellsforskning vid Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet.
– Risken för att beslutet får spridningseffekter till andra länder är nog inte så stora, i vart fall inte till Sverige. Här finns inga politiska krafter som vill begränsa stamcellsforskningen,. Däremot kan beslutet försvåra samarbetet med andra länders forskare, säger hon.
Förra året upphävde president Barack Obama en rad begränsningar för stamcellsforskningen som hans föregångare Georg Bush infört. Men på måndagen beslutade en amerikansk federal distriktsdomstol i ett så kallat preliminärt föreläggande att federala bidrag inte får ges till forskning på stamceller från mänskliga embryon.
– Ett stort bakslag. Beslutet behöver analyseras mer för att se exakt vilka följderna blir, men helt klart innebär det förnyade svårigheter för amerikanska forskare att bedriva forskning inom området, säger Karin Forsberg Nilsson.
Den mesta forskningen på stamceller bedrivs fortfarande på stamceller från möss. Forskning med människostamceller bedrivs i Sverige framför allt vid Karolinska Institutet, och vid Lunds och Göteborgs universitet. I Uppsala ingår humana embryonala stamceller i ett projekt som fick stöd i regeringens satsning på strategiska forskningsprojekt förra året. Ett av målen för projektet är att inom tio år få fram en fungerande ”stamcellsterapi” av diabetes. Den mesta forskningen på stamceller bedrivs fortfarande på stamceller från möss.