Publicerad: 2012-01-10 16:39, senaste uppdaterad: 2012-01-11 10:01
I översiktsplanens kartor pekas skyddsvärda grönområden ut. Här finns också grönstruktur markerad som inte är extra skyddsvärd, men där ingrepp kan behöva kompenseras.
– Men det ska inte tolkas som att området är heligt. När man planlägger här måste man bevaka att sociala och ekologiska värden kan kvarstå, säger Göran Carlén, ansvarig för planfrågor i Stadshuset.
Ett exempel på detta är stråket vid den gamla industrijärnvägen längs Kungsängsesplanaden. Här tänker man sig att lägga en park inne i området när Industristaden expanderar söderut och i stället bygga bostäder nära vägen, vilket är ett förslag som förmodligen inte kommer att stöta på något motstånd. Ett annat sådant grönt område är Seminarieparken. Där har planläggarna tyckt att det går bra att lägga hus längs Fyrisvallsgatan och Ringgatan och bevara en park innanför husen. Den pågående debatten visar dock tydligt att det inte är en okontroversiell ståndpunkt.
En annan konfliktpunkt är de områden som i översiktsplanen är markerat som kvartersmark, men som ännu är outnyttjat och som av de kringboende upplevs som park eller naturområden. Och synen på hur pass värdefull den skogen är varierar beroende på vem man pratar med.
– Det finns mycket forskning som visar värdet i upplevelsen av grönska in på huset och man kan värna de här ytorna även om de inte utnyttjas av så många människor. Det är områden man ofta kan skapa bra parkmiljöer i, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd.
– Vi brukar inte använda ordet grönområden utan dela upp det i parkmark och impedimentmark, det vill säga grönytor som inte går att använda, säger Eric Thärnström, som representerar nätverket Yimby som står för Yes in my backyard, en lobbyorganisation som vill säga ja till nya byggprojekt i Uppsala.
Men det finns också mycket som förenar utbyggnadslobbyn i Yimby med miljövännerna i Miljöpartiet. Båda säger nej till de nuvarande planerna i Seminarieparken och ser hellre att man gräver ner parkeringen vid Fyrishov och bygger bostäder ovanpå. Både Maria Gardfjell och Eric Thärnström talar om vikten av att inte sprida ut staden över en stor yta utan att bygga tätare och utnyttja närheten till kollektivtrafik och service.
– Det finns mycket grå mark inne i städerna, parkeringar och hårdgjorda ytor. I Eriksberg finns många lediga parkeringsplatser hos Uppsalahem, men få lediga bostäder, säger Eric Thärnström.
Maria Gardfjell ser möjligheter att förtäta bebyggelsen vid Eriksbergs centrum. Hon ser också stora utbyggnadsmöjligheter i Gottsunda och Sävja och skulle gärna se att man får in flerfamiljshus bland villorna i Kåbo och Sunnersta.
– Och man borde bestämma ganska snart var stationsläget i Bergsbrunna ska vara och bygga på båda sidor av järnvägen där. Det kommer att bli ett jättebra område, säger hon.
Inriktningen i översiktsplanen är dock att en del grönytor kommer att försvinna.
– Och då är det olika förutsättningar på olika sidor av ån. Öster om ån finns ingen naturmark, medan det är gott om natur väster om ån. Och då betyder det att det finns mer att ta av på den västra sidan, säger Göran Carlén.
När Monica Östman (S), vice ordförande i byggnadsnämnden, får frågan om var de stora konflikterna om framtidens byggprojekt kommer att stå nämner hon översiktsplanens utvecklingsområde mellan Stenhagen/Berthåga och Stabby.
– När man drar i gång strukturen för nordvästra staden. Då blir det nog liv, säger hon.