Publicerad: 2012-02-01 17:52
På fackförbundet Kommunal är man orolig för att undersköterska i äldreomsorgen håller på att bli ett genomgångsyrke, ett jobb man har innan man får tag på något annat.
– Många blir kvar och trivs. Men ska man behålla sin personal är man tvungen att se över arbetsmiljön och arbetstyngden. Dessutom är det ett problem att det är många deltidsarbeten, vilket gör det svårare att kunna försörja sig genom att arbeta som undersköterska, säger Cicki Schölin Eriksson, förtroendevald på Uppsalasektionen av Kommunal.
Hon pekar också på att det är svårt att göra karriär inom äldreomsorgen. Och när den bild som förmedlas av äldrevården ofta är negativ är det många av de anställda som söker sig vidare till andra verksamheter.
– När jag som arbetar i äldreomsorgen inte blir stolt över mitt jobb formas tankar om att jag måste ta mig härifrån. Och när man känner att man inte hinner prata färdigt med brukarna så blir det en stressfaktor som gör att man kanske inte rekommenderar yrket för sina barn eller för bekantas barn, säger Cicki Schölin Eriksson.
Att göra yrket attraktivt är en stor utmaning för kommunerna, särskilt när den stora 40-talist-generationen gått i pension och blir vårdtagare i stället för anställda i äldreomsorgen. Men de ekonomiska ramarna är snäva, vilket gör att varken personaltäthet eller löner är särskilt enkelt att justera.
Lars-Sture Persson, personaldirektör i Uppsala kommun, säger att det handlar om att marknadsföra arbete inom omsorgssektorn bättre.
– Jag tror att det handlar om en statusfråga och hur den här typen av uppdrag och arbetsuppgifter presenteras. Och ett sätt att höja statusen är att diskutera kompetensen och möjligheterna till kompetensutveckling, säger han.
Lönefrågan säger han att den måste hanteras på en mer övergripande nivå.
– Många strukturella lönefrågor finns med i de diskussioner som förs i vår intresseorganisation SKL, säger Lars-Sture Persson.
Inom kommunen har man i dag också ett problem att hitta personal med undersköterskekompetens. Och av dem som utbildas till undersköterskor i Sverige i dag kommer en majoritet från vuxenutbildningen, vilket indikerar att många inser att det är ett sätt att få jobb om m an behöver omskola sig. 8 500 utexamineras varje år från vuxenutbildningen medan gymnasiets vård- och omsorgsprogram levererar 3 200.
– Vi bistår på olika sätt för att möjliggöra utbildningsinsatser för dem som inte har rätt utbildning, säger Roger Jo Linder, direktör på kontoret för hälsa, vård och omsorg vid Uppsala kommun.