Publicerad: 2012-02-21 18:03, senaste uppdaterad: 2012-02-22 11:02
Läs upp

Många slarvar med bröstcancermedicin

Nära en tredjedel av alla kvinnor som får hormonbehandling för att förebygga återfall i bröstcancer följer inte ordinationen som tänkt eller till och med slutar på egen hand helt att ta sina tabletter.

Det framgår av en studie bland drygt 1 700 patienter med bröstcancer i Mellansverige, som publiceras i facktidskriften Breast cancer research and treatment.
– Det är klart oroande att så många inte följer ordinationen eftersom vi vet att hormonbehandlingen kraftigt sänker risken både för återfall och död i bröstcancer, säger Henrik Lindman, överläkare vid Akademiska sjukhusets cancerklinik.
För de flesta kvinnor som insjuknar i bröstcancer stimuleras tumörcellerna av hormonet östrogen. Efter att tumören opererats bort brukar därför kvinnor med sådan hormonberoende bröstcancer långtidsmedicinera med något läkemedel som motverkar att eventuella kvarvarande cancerceller stimuleras att växa till sig av östrogen.
– Flera internationella studier visar att daglig medicinering under fem år med något sådant läkemedel nära halverar risken för att bröstcancern ska komma tillbaka, säger Henrik Lindman.

I den nya studien har forskare vid Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro och regionalt cancercentrum Stockholm Gotland tillsammans med cancerläkare i Uppsala, Västerås och Gävle följt upp i vilken mån kvinnor som fått recept på sådana läkemedel hämtar ut dem på apoteken.
– Eftersom man omöjligt kan ta sin medicin om man inte först hämtat ut den på apoteket ger detta ett indirekt mått på i vilken mån kvinnorna varit följsamma i behandlingen. Dessvärre ser vi att många inte har varit det, säger Henrik Lindman.
Under de tre år som kvinnorna följts upp slutade var nionde att hämta ut sin medicin från apoteket och var femte kvinna löste ut sitt recept så sällan att hon under många dagar måste ha stått helt utan tabletter.
En närmare analys visade att yngre kvinnor, kvinnor som haft stora tumörer och gifta kvinnor var mer noggranna med att följa medicineringen än vad äldre, ensamstående och kvinnor som haft mindre tumörer var. Också kvinnor som var födda i Sverige eller något annat land i Norden var mer följsamma i medicineringen än kvinnor som flyttat hit från andra länder.
– Däremot kunde vi inte bekräfta en teori om att dålig följsamhet skulle kunna vara en förklaring till att lågutbildade har sämre prognos än högutbildade kvinnor med bröstcancer. Vi såg inga samband mellan sociala faktorer och följsamhet, säger Henrik Lindman.

Han framhåller vikten av att kvinnor med bröstcancer får fördjupad information om värdet av hormonbehandling för att förebygga återfall.
– Dessutom verkar det ha betydelse att återbesöken görs hos cancerläkare, som i vår sjukvårdsregion, och inte hos husläkare, som i Stockholmsområdet. Följsamheten till behandlingen är klart högre i vår region än i Stockholmsregionen, säger Henrik Lindman.
Studien kan inte ge svar på frågan om varför kvinnor på egen hand avbryter behandlingen, men han tror att besvär med biverkningar kan vara en förklaring.
– Därför är det mycket viktigt att kvinnorna uppmuntras att ta upp problem med biverkningar med sin läkare. Eftersom det i dag finns många olika läkemedel för att förebygga återfall går det nästan alltid att hitta ett bra alternativ för den enskilda patienten, säger Henrik Lindman.

Fakta: Flera läkemedel förebygger återfall
Flera läkemedel används för att förebygga återfall för kvinnor som opererats för bröstcancer. Det som använts under längst tid heter tamoxifen och hindrar det östrogen som bildats i kroppen att stimulera eventuella kvarvarande cancerceller.

Ett alternativ till tamoxifen är någon så kallade aromatashämmare, som motverkar själva bildningen av östrogen i kroppen. Anastrozol, exemetasan och letrozol är exempel på aromatashämmare. De vanligaste biverkningarna av såväl tamoxifen som aromatashämmare liknar symtomen hos kvinnor som genomgår klimakteriet.

Av: Åke Spross ake.spross@unt.se

Kommentarer till artikeln
Bedrövligt
Jag beklagar verkligen den
dåliga behandlingen som
beskrivs här. Jag är själv inte drabbad av denna hemska sjukdom,
men det är inte svårt att förstå
hur det känns. Tyvärr finns det
många otrevliga läkare.Man
blir glad när man stöter på
någon trevlig nu för tiden.
De verkar att vara ett utdöende släkte. Man borde naturligtvis få
en ordentlig genomgång om biverkningar.
Kris, 22 feb 2012 kl 17:10
När skall man diskutera biverkningar?
För en del bröstcancerpatienter är inte läkarbesöken speciellt återkommande. Då är det svårt att få möjlighet att diskutera ev. biverkningar. Själv skall jag tillbaka om ca 5 år (tror jag det var).
Josefina, 22 feb 2012 kl 15:20
Information och uppföljning är A och O
Jag är en av de här patienterna. Informationen var INTE tydlig när medicinen skrevs ut och jag fick ingen information om att det fanns alternativ att prova.
Jag fick veta att vid klimakteriebesvär fick jag inte äta preparat från hälsokost eftersom de har samma verkan som östrogen. Eftersom preparaten från hälsokost innehåller fytoöstrogen från växtriket måste det också finnas livsmedel jag bör undvika och frågade vilka det kunde vara. Läkaren svarade ung. "Öh, billig kyckling innehåller mycket hormoner, det kanske du ska akta dig för". Man matar inte kycklingar med östrogen för att växa och det borde även läkaren veta.
Ingen uppföljning gjordes och inga återbesök under tiden medicinering skulle pågå. Jag saknar massiv information, uppföljning och EN läkare att fråga ist.f. nya hela tiden.
Britta, Örbyhus, 21 feb 2012 kl 10:26
Som alltid?
kanske är följsamheten som den alltid är, dvs. dålig.
Exemplen på detta är många. patienter hämat ut och distriktssköterskor som gör hembesök hittar massor med oanvända medicnförpackningar., när jag läste medicin i Uppsala på femtiotalet hörde jag att ventilationstrummorna på den dåvarande medicinkliniken var igenproppade med tabletter, som inneliggande patienter stoppat dit.
Kanske är inget så nytt under solen.
Bieffekter av de här medicinerna, liksom för många andra.
Kanske är det svårt att på ett adekvat sätt förklara varför medicinering bör fortsätta.
Men det är ju alltid patienten som till sist avgör om hon skall ta sina mediciner eller ej.
Pens.leg.läk., 21 feb 2012 kl 9:41

"Vårdar man inte en

relation förfaller den"

Pingsthelgen är en av årets stora bröllopshelger. Men nästan hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. UNT har pratat med Christina Hänström, familjerådgivare och psykolog vid Svenska kyrkan, om hur man håller en kärleksrelation vid liv.

LÄS E-TIDNINGEN
Hela intervjun kan du läsa i dagens UNT eller om du köper e-tidningen

>>Läs fler nyheter på Brottsplats Uppsala

 


 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »