Publicerad: 2010-07-02 08:51, senaste uppdaterad: 2010-07-02 22:07
Efter reformen av sjukförsäkringen 2008 och omorganisationen av Försäkringskassan har missnöjet med myndigheten ökat kraftigt. Det visar sig bland annat i myndighetens så kallade ”nöjd kund-index” som rasade från 60, på en 100-gradig skala år 2007, till 50 året därpå.
Mellan 2008 och 2009 har kundernas omdömen förbättrats något, men inom vissa grupper har inte förtroendet stärkts alls.
Sjuka kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning är till och med ännu mer missnöjda med Försäkringskassan nu än under bottenåret 2008.
Uppsalabon Elin är en av kvinnorna bakom statistiken. Efter en längre tids arbetsplatsmobbning, som kulminerade vid ett möte där chefen uppmanade de anställda att berätta vad de tyckte var fel på Elin, blev hon sjukskriven förra året.
– Det var fruktansvärt att läsa protokollet från mötet, och att veta att mina arbetskamrater, och vikarier som jag aldrig hade träffat, suttit på ett möte och pratat illa om mig. Och att chefen protokollförde mötet, säger Elin.
I maj blev hon sjukskriven. Hon stod inte ut med att gå till arbetet.
– Jag kan inte gå utanför dörren själv. Jag har inte varit nere på stan sedan i maj 2009.
I sjukintygen konstateras att hon fått en akut krisreaktion. Diagnosen är posttraumatisk stress som följd av mobbningen.
Men när UNT träffar Elin och hennes partner Daniel i hemmet i Uppsala är det inte mobbningen de vill tala om, utan om vad som hände sedan.
Tidigt på hösten fick Elin sin första träff med handläggaren på Försäkringskassan.
– Det skar sig direkt. Hon var inte det minsta empatisk, hon ifrågasatte mig och läkaren, säger Elin.
Försäkringskassan ordnade flera rehabiliteringsmöten mellan handläggaren, Elin, husläkaren och en terapeut. Mötena slutade i kaos. Läkaren och handläggaren var oeniga.
– Vid ett tillfälle orkade jag inte lyssna på det och var tvungen att lämna rummet.
Vid ett möte i mitten av februari var även Elins partner Daniel med.
– Det var bland det värsta jag varit med om. Handläggaren var otroligt oförskämd och aggressiv. Hon lämnade mötet utan att ta med sig de intyg som hon begärt att få. Hon bara gick. Sedan kom beslutet att Elin nekades sjukpenning, säger Daniel.
Det var inte bara Elin och Daniel som reagerade på handläggarens agerande. Elins läkare och kurator har var för sig skrivit till Försäkringskassan och kritiserat hanteringen. I handlingarna som inkommit till Försäkringskassan skriver läkaren att Försäkringskassans handläggare varit ”auktoritär, nedlåtande och ifrågasättande, speciellt mot mig”.
Kuratorn skriver i sitt brev till Försäkringskassan att handläggaren måste bytas ut eftersom allt förtroende är förbrukat. Även läkaren ställer i sitt brev detta krav.
Elin anser att Försäkringskassans hantering inneburit att en svår situation har förvärrats och att Försäkringskassan har blivit en del av sjukdomsbilden, i stället för en del av rehabiliteringen.
– I terapisamtalen pratar vi mycket om Försäkringskassan, säger Elin.
Enhetschefen Marika Söderberg på Försäkringskassan i Uppsala beklagar att Elin upplevt mötet med myndigheten så negativt, men säger också att kritiken kommit i ett mycket sent skede.
– Om en vårdinstans upplever att Försäkringskassans bemötande har en negativ effekt på en patients rehabilitering så är det önskvärt att detta framförs till Försäkringskassan så tidigt som möjligt i handläggningen. Försäkringskassan arbetar mycket med bemötandefrågor. Vår ambition är att oavsett om man får ett positivt eller negativt beslut från Försäkringskassan så ska man kunna känna sig nöjd med det bemötande man fått, säger Marika Söderberg.