Publicerad: 2012-01-24 18:00, senaste uppdaterad: 2012-01-25 07:01
”Minskad kvalitet för patienterna”. ”Kraftigt försämrad ekonomi och färre anställda i utsatta områden”.
Så löd ett par rubriker i en rapport från Socialdemokraterna som utvärderat vårdvalsmodellen i Stockholms län och det ökande antalet privata vårdcentraler. Men ger den bilden hela sanningen?
Anders Anell, professor vid Institutet för ekonomisk forskning vid Lund universitet, är en av dem som forskat mest på vårdvalseffekter inom primärvården.
– I framför allt Stockholm, det landsting där det finns bäst studier av vårdval inom primärvården, har debatten varit högljudd. Men forskningen visar att tillgängligheten ökat och allra mest bland socioekonomiskt svaga grupper, säger Anders Anell.
– Det finns ett fåtal studier även från andra håll i landet. Även där är slutsatserna större tillgänglighet och ökad produktivitet.
Orsaken är bland annat att fler vårdcentraler etablerats och att utbudet därmed ökat. En utvärdering som Konkurrensverket gjorde 2010 visade att 181 nya vårdenheter tillkommit eller godkänts sedan vårdvalssystemet infördes. Det är en ökning med 19 procent. Dessutom erbjöd många vårdenheter utökade öppettider, enligt Konkurrensverket.
Ekonomiprofessorn Anders Anell lyfter fram vad han ser som en grundförutsättning för debatten.
– Flera studier visar att väletablerade personer har större tillgång till den högspecialiserade vården än andra. Det innebär att socioekonomiskt utsatta missgynnas om det finns ett litet utbud av primärvård. Vårdvalet har lett till ökat utbud av primärvård vilket i sig motverkar diskriminering av utsatta grupper.
Till skillnad från en del andra landsting har Uppsala valt att ge ersättning till vårdcentraler utifrån faktorer som bland annat ålder och användning av tolk. Vissa anser att det missgynnar dem som bor i socioekonomiskt svaga områden.
Anders Anell menar att faktorer som patienternas vårdtyngd och socioekonomi bör lyftas in i ersättningarna för att dessa ska bli så rättvisande som möjligt.
– Effekterna av vårdval är inte givna och beror till stor del på ersättningsprinciperna. För att motverka att vårdgivarna söker sig till de patientgrupper eller geografiska områden som är mest lönsamma är det viktigt att landstingen gör uppföljningar och justerar skevheter genom att ändra i ersättningssystemen.
Fotnot: Landstingsrådet Erik Weiman (M) intervjuas om vårdval i artikelseriens sista avsnitt.