Publicerad: 2009-04-27 11:09, senaste uppdaterad: 2010-03-02 01:03
- Verkligheten: Det finns alltid de som tycker att tidningen ska spegla verkligheten och att verkligheten faktiskt ser ut så här (70 procent män?!). Det är ju männen som har makt, det är så här det ser ut i samhället. Då ska vi spegla det.
Vår kommentar: Kvinnor har också makt och dessutom ska inte tidningar bara handla om dem som har makt. Människor i olika sammanhang och på olika nivåer ska komma till tals och synas på bild. - Experter: Som stressad reporter är det lätt att ta kommentarer från de experter man kommer på först, de som alltid hörs i medierna eller står på telefonlistorna - oftast är de män.
Vår kommentar: Leta efter andra relevanta experter - och ofta hittar vi då unga forskare som studerar just de vi vill veta mer om. Inte sällan är dessa kvinnor. - Normen: Fortfarande dyker det upp texter med "kvinnliga läkare", trots att hälften av alla läkare är kvinnor. Vi ser vidare "kvinnliga" poliser, chaufförer, chefer i spalterna. Pojkar spelar i band, flickor i "tjejband". Och så vidare.
Vår kommentar: Stryk. Annars blir intrycket att männen är normen och kvinnor undantagen. - Namn: Män kallas i intervjuer nästan jämt sitt fullständiga namn, vilket signalerar respekt och distans. Kvinnor (och barn) däremot får många gånger nöja sig med ett förnamn, vilket är intimiserande, till exempel Mona och Vanja.
Vår kommentar: Enkelt - ge alla både för- och efternamn. - Könsstereotyper: Kvinnor i karriären får nästan alltid frågor om hur de klarar barn och familj - frågor som sällan ställs till män. Kvinnor skildras också utifrån hennes utseende och klädsel, medan karaktärsegenskaper framhålls hos en man.
Vår kommentar: Vänd på begreppen och gör tvärtom lika ofta. Varken män eller kvinnor är betjänta av att framställas som stereotyper.- Bilder: Bästa bilden ska publiceras. Foton på kvinnor ska inte kvoteras in. **Vår kommentar: Men vilka personer har fotografen tagit bilder på? De som är närmast, mest uppenbart synliga eller har fotografen letat efter andra? Ofta är det mycket lättare att plåta män. Speciellt när det gäller pojkar, de flockas gärna framför fotografen.
- Tystnad. Många kvinnor vill inte svara på frågor utan hänvisar till män (kollegor eller högre chefer).
Vår kommentar: Att övertala med genusargument, brukar fungera. Berätta att det är för få kvinnor i tidningen. - Ämnesfacken: Det finns en traditionell nyhetsvärdering som hängt med sedan tidernas begynnelse, förmodligen. Infrastruktur och ekonomi har hög status.
Vår kommentar: Att göra en jämställd tidning betyder att välja ämnen och vinklar som kan intressera både kvinnor och män och vi får inte ge könen olika fack. Kvinnor kör bil, använder teknik, väljer elbolag och tittar på fotboll. Män bakar bröd, handlar blöjor, har synpunkter på skolan och pysslar med krukväxter. Även vi journalister riskerar alltid att göra val i vårt arbete som bygger på fördomar.Det gäller alltså att höja medvetandegraden rejält hos alla medarbetare på en tidningsredaktion. Och att ta på sig genusglasögonen. Varje dag. Annars slår slentrianen till och tidningen återgår till sitt forna jag.